29.1.2021 15:28

Nordic Outlook: En värld präglad av bakslag och framsteg

Utrullning av vaccin samt kraftfulla stimulanser skapar förutsättningar för en snabb återhämtning när pandemin släpper sitt grepp om världsekonomin. Avslutningen på 2020 blev trots eskalerad smittspridning och utvidgade restriktioner inte lika svag som befarat och det globala BNP-fallet för helåret väntas stanna vid 3,7 procent mot tidigare 4,4 procent. Prognosen för 2021 är marginellt nedjusterad till 5,0 procent medan 2022 skrivs upp nära en halv procentenhet till 4,3 procent. Den exceptionella stödpolitiken lämnar efter sig en hög offentlig skuldbörda och fråge­tecken kring inflationen. Huvud­scenariot är dock att överhettningstendenser undviks och att central­banker fort­sätter att hålla räntor låga. Mildare restriktioner gör att det svenska konjunktur­förloppet blir jämnare än i omvärlden. Återhämtningen tar fart under andra halvåret och den svenska BNP-tillväxt når nästan 5 procent 2022. Låg inflation sätter press på Riksbanken. Vi tror att styr­räntan ändå ligger kvar på noll delvis beroende på att nya finanspolitiska stimulanser avlastar penningpolitiken.

Växande skillnader mellan USA och Europa

Nordic Outlook präglas av pandemins verkningar. Kortsiktigt kan mer utdragna nedstängningar öka risken för konkurser och finansiell stress hos företag som länge befunnit sig under press. Längre fram finns förutsättningar för en ”ketchupeffekt” för privat konsumtion när restriktionerna på tjänstesidan avvecklas och den ekonomisk-politiska stimulansdosen kan verka med full kraft. Att industrin visat motståndskraft under senaste virusvågen och att hushållens balansräkningar, till skillnad från efter finanskrisen, är starka talar för en historiskt snabb återhämtning. Tillväxten för industriländerna inom OECD väntas hamna på 3,7 procent både 2021 och 2022. Mildare restriktioner och ännu större finanspolitiska stimulanser med demokratisk kongressmajoritet gör att USA-prognosen skrivs upp med nästan en procentenhet, till 4,5 procent i år. I Västeuropa leder nedstängningar i början av året samt en mindre resolut policyrespons däremot till markanta nedjusteringar i närtid. Tillväxten i euro­området i år stannar på drygt 3 procent och kraften i återhämtningen visar sig först nästa år, då tillväxten accele­rerar till nära 5 procent. Även inom EM-ekonomierna är skillnaderna stora. Kina har tagit täten i åter­hämtningen men Indien växer, efter fjolårets djupa fall, snabbast framöver. Minskad osäkerhet kring global handel med mer förutsägbar USA-politik och brexitavtal bidrar till den globala återhämtningen.

Gradvis högre räntor i stabil inflationsmiljö, dollarn bottnar i år

Inflations­­utsikterna är som vanligt avgörande för prognosbilden. Huvudslutsatsen är att den stabila inflationsmiljön bestårDet underlättar centralbankernas exitstrategier och beredskapen att bistå med finansieringen av ökade offentliga skulder. Styrräntor ligger kvar kring noll de närmaste åren. Utvecklingen för långa räntor hänger på Feds förmåga att styra marknadens förväntningar mot en framtida bantning av tillgångsköpen. 10-åriga statsobligationsräntor stiger med mellan drygt en kvarts (Tyskland) till drygt en halv procentenhet (USA). Rörelserna på valutamarknaden väntas bli mindre i år. Dollarn är kvar i en svagare trend men botten nås redan i år med EUR/USD på 1,27. Utsikterna för inflationen, global handel och valutamarknaden behandlas i särskilda temaartiklar. 

Motståndskraftiga nordiska och baltiska ekonomier

De nordiska ekonomierna har visat motståndskraft. Finanspolitiska stimulanser och gradvis fallande arbetslöshet skapar förutsättning för en konsumtionsledd återhämtning i Norge. Fjolårets nedgång på 3 procent i fastlands-ekonomin följs av uppgång på nära 4 respektive drygt 3 procent. God tillväxt och stigande bostadspriser gör att Norges Bank inleder räntehöjningar i början av 2022, tidigare än i många andra länder. Förlängda restriktioner försenar återhämtningen i Danmark men snabb utrullning av vaccin ger hopp om ett lyft för privat konsumtion senare i år, förstärkt av statliga engångs­utbetalningar. BNP-fallet på 4 procent 2020 följs av tillväxt på 3 respektive 4,5 procent under 2021 och 2022. Stark krone kan leda till en ensidig räntesänkning under 2021. Finland har hållit både infektionstal och recessionen i schack. Svag produktivitet och krympande arbetskraft förblir dock ett tillväxtproblem. Efter en nedgång på drygt 3 procent i fjol växer BNP med knappt 3 respektive måttliga 2,5 procent.

De baltiska ekonomierna har klarat sig betydligt bättre än de flesta länder i euroområdet, en slående skillnad mot finanskrisen. Politiska stödåtgärder och motståndskraftig export har dämpat nedgången. Fortsatt snabbt stigande löner förbättrar köpkraften och lägger grunden för en snabb återhämtning när återinförda restriktioner lyfts. Litauen växer med knappt 2 respektive 4 procent under 2021 och 2022. Lettlands BNP ökar med nära 4 respektive 4,5 procent och Estlands med drygt 3 och nära 4 procent. 

Läs och ladda ner rapporten på sebgroup.com