12.11.2019 15:05

Nordic Outlook: Mjuklandning med Fedstöd

Riksbanken i Sverige lämnar minusräntan trots stigande arbetslöshet.

Feds räntesänkningar och framsteg i handelsförhandlingarna har skapat ökad global tillförsikt. BNP-utsikterna sänks ändå för 2019 och 2020, men recessionsriskerna har minskat och 2021 växlar global BNP åter upp. Kvarvarande politisk osäkerhet och resursrestriktioner begränsar dock uppsidan. Med fortsatt låg inflation ligger stimulansbördan kvar på centralbankerna trots den okonventionella penningpolitikens avigsidor. Finanspolitiken blockeras av starka arbetsmarknader sent i konjunkturcykeln och stela regel­verk, men bl a klimatskäl stärker argumenten för offentliga ingripanden. Svensk ekonomi saktar in tydligt och arbetslösheten stiger under hela 2020. Starkare internationell konjunktur och en gradvis åter­hämtning för bostadsbyggandet gör att tillväxten återhämtar sig under senare delen av 2020 och att arbetslösheten stabiliseras 2021. Inflationen hamnar under målet trots svag krona. Riksbanken höjer ändå till noll i december men reporäntan förblir därefter oförändrad till slutet av 2021.

Penningpolitiken fortsätter att bära stimulansbördan trots ökade avigsidor

Framsteg i handelspolitiken samt Brexit, tecken på stabilisering i industrikonjunkturen, inte minst i Asien, och Feds tre sänkningar har skapat större tillförsikt i världsekonomin. SEB:s ekonomer sänker ändå prognosen för global BNP med ett par tiondelar för 2019 och 2020 på grund av svagare utveckling i närtid i EM-länder samt i USA efter höstens indikatorfall. Tillväxten i världsekonomin avtar från drygt 3,5 procent i fjol till ca 3 procent i år och nästa år. Men recessionsriskerna har minskat och 2021 väntas BNP åter växla upp. EM-ekonomierna visar tidiga tecken på stabilisering och vändning och förbättrade export­möjligheter väntas bidra till att långsamt ta euroområdets ekonomier upp ur innevarande svacka. Att global inflation konvergerar på låg nivå, trots strama arbetsmarknader, ger centralbanker utrymme att fortsätta att stötta tillväxten. Fed levererar en sista försäkringssänkning i början av nästa år, med beredskap för att göra mer, och ECB stimulerar via obligationsköp och minusränta. Klassiska obalans­risker som höga hushålls­skulder och investeringsexcesser i företagen lyser också med sin frånvaro. Prognosen landar därmed i ett försiktigt optimistiskt mjuklandningsscenario, även om detta historiskt varit ovanligt.

Arbetslöshet på 40-årslägsta i OECD-området gör att en större tillväxtacceleration är osannolik. Kvarstående osäkerhet kring handelsförhandlingar och Brexit lägger också ett tak på tillväxtutsikterna. Kombinationen av låg inflation och arbetslöshet försvårar därtill möjligheten att hitta en balans i den ekonomiska politiken. Finanspolitiken förblir troligen passiv, även om t ex klimatfrågan ger nya argument för offentliga ingripanden. Politiska låsningar och regelverk, samt en generell tvekan att lägga om budgetpolitiken sent i konjunkturcykeln är några skäl. Istället ligger stimulansbördan, trots ökade avigsidor, kvar på en över­belastad penningpolitik. I tre temaartiklar behandlas utmaningarna för det globala handelssystemet (som inte bara rör Trump), ljustecknen i EM samt den okonventionella penningpolitikens "mörka sidor".

Berg-och-dalbana för räntor, svagare dollar i bättre riskklimat

Obligationsräntorna har rekylerat upp i spåren av minskade recessionsrisker. Att centralbankerna inte är helt klara med stimulanserna gör att internationella långräntor kan falla tillbaka igen fram till mitten av nästa år. Därefter fortsätter rörelsen uppåt. Strukturella nedåtkrafter från låga inflationsriskpremier och låga realräntor fortsätter dock att verka. I slutet av prognosperioden ligger 10-åriga statsobligations­räntor i USA på 2,00 procent och motsvarande tyska på noll. Ytterligare sänkning från Fed bidrar till att EUR/USD gradvis stiger till 1,20 vid utgången av 2021. USD får också mindre draghjälp av sina defensiva kvalitéer i takt med att global tillväxt återhämtar sig. Högre USA-ränta jämfört med omvärlden bromsar dock dollarförsvagningen. Börsen får stöd av historiskt låga räntor och kombinerade utdelningar/aktieköp. Dämpade förväntade vinstökningar och värdering nära historiska toppar begränsar dock potentialen och skapar risk för volatilitet.

Norge saktar in när oljeaktiviteten avtar, omvärlden dämpar Baltikum

Norsk ekonomi ser, till skillnad från i många andra industriländer, ut att accelerera i år. De positiva spridningseffekterna från höga oljeinvesteringar kommer dock att avta. Även om inhemsk efterfrågan förblir god saktar tillväxten i fastlands-ekonomin av från 2,5 procent i år till 2,1 respektive 1,9 procent 2020 och 2021. Svag valuta gör att inflationen är kvar över målet, men global osäkerhet innebär att styrräntan hålls kvar på 1,50 procent efter fyra höjningar. En kraftig upprevidering av 2018 för­svårar bedömningen av tillväxtdynamiken i dansk ekonomi. Efter stark start på året visar data nu tecken på avmattning, troligen kopplad till försvagning på stora exportmarknader. Husmarknaden ger stöd samtidigt som ekonomin ännu är långt från att slå i kapacitetstaket. BNP-tillväxten avtar från drygt 2 procent i år till runt 1,5 procent 2020 och 2021. Finska hushåll är oväntat försiktiga trots starkare arbetsmarknad. Industrin har utvecklats hyfsat i år men inter­nationell svaghet väntas hämma ekonomin framöver. Tillväxten stannar på 1,2 procent i år följt av uppväxling till 1,6 procent 2020 och 2021.

De baltiska ekonomierna har hittills stått emot global motvind, men bromsar nu in när tillväxt­bidragen från exporten minskar. Litauens BNP växer drygt 3,5 procent i år följt av 2,5 procent 2020 och 2021. Lägre investeringar bidrar till att dämpa tillväxten i Lettland från 2,4 procent i år till 2 procent 2020 följt av ny acceleration till 2,5 procent 2021. Även Estland ser en exportdriven svacka men en pensions­reform ger stöd för konsumtionen 2021. BNP växer med 3,2 procent i år följt av 2,0 respektive 2,6 procent 2020 och 2021.

Läs hela rapporten på sebgroup.com