27.8.2020 15:57

Nordic Outlook: Effektiv krispolitik med långsiktiga risker

Trots ökad virusspridning har den ekonomiska återhämtningen i de utvecklade ekonomierna gått snabbare än väntat. BNP-prognosen för industriländerna inom OECD revideras upp till minus 6,6 procent i år jämfört med ett förväntat fall på 7 procent i maj. Prognosen för global ekonomi skrivs däremot ned efter oväntat stora skadeverkningar från pandemin på EM-länderna. Att arbets­marknaden i industri­länderna klarat sig bättre än väntat begränsar uppgången i den offentliga skuld­bördan samtidigt som låga löneökningar håller tillbaka inflationen. Finans- och penningpolitik i kombination kan därmed fortsätta att ge stöd för återhämtningen. Trots stark tillväxt under 2021 och 2022 förblir resursutnyttjandet lägre än normalt. På lång sikt skapar den expansiva politiken utmaningar med ökad ekonomisk ojämlikhet och minskat omvandlings­tryck.

Positiva men tudelade överraskningar trots covid-bakslag

Efter en dramatisk vår har utsikterna för ekonomin klarnat något och prognosutsikterna blivit lite mindre osäkra. Virusspridningen har dock utvecklats i mer negativ riktning i förhållande till prognosen i maj. Trots det har den ekonomiska återhämtningen gått lite snabbare, framförallt för konsumtionen och i industrin. Skillnaderna mellan länder och regioner har samtidigt varit oväntat stora. Framförallt de nordiska och baltiska länderna överraskade på uppsidan under andra kvartalet. I många tillväxtekonomier (EM) har pandemins spridning däremot orsakat större skada än väntat. Den splittrade bilden av pandemins verkningar avspeglar sig i SEB:s nya Nordic Outlook. Upprevideringarna för de nordiska och baltiska länderna är dramatiska – i storleks­ordningen 5 - 6 procentenheter. Prognosen för global BNP-tillväxt justeras samtidigt ned en procent­enhet till ett fall på 4,3 procent på grund av EM.

Utrymme för ytterligare ekonomiska stimulanser – utmaningar på sikt

Liksom i maj innehåller prognosen två alternativscenarior. Snabbare virusspridning under vintern kan ge större BNP-fall medan vaccinering och större genomslag för stimulanspolitiken kan snabba på åter­hämtningen. Huvudscenariot är en gradvis återhämtning där BNP-tillväxten ligger klart över den normala, för OECD:s del på 4,8 respektive 2,8, under 2021 och 2022. Trots det sluts inte gapet mot den tidigare trenden; arbetslösheten ligger i slutet av 2022 i de flesta länder ännu tydligt över nivåerna före krisen. Att arbetslösheten ändå sjunkit tillbaka snabbare än väntat i USA och bara stigit måttligt i Europa mildrar belastningen på offentliga finanser och den offentliga skuldbördan stiger därmed inte lika dramatiskt som tidigare befarats. Det skapar manöver­utrymme för mer satsningar framöver för att stimulera tillväxt och underlätta strukturomvandling. Låga löneökningar håller samtidigt tillbaka inflationen. Det möjliggör för centralbankerna att stötta ekonomierna – och understödja finanspolitiken - under lång tid med rekordlånga styrräntor och utvidgade tillgångsköp vid behov. På längre sikt skapar den expansiva ekonomiska politiken dock utmaningar i form av osunt risktagande, lågt omvandlingstryck, ”zombieföretag” och ökade ekonomiska klyftor.

På de finansiella marknaderna ger kombinationen hög tillväxt och låga räntor fortsatt gynnsamma förutsättningar för börs och riskaptit, och stöd för en värdering på historiskt höga nivåer. Dollarn fort­sätter att försvagas när räntorna konvergerar på låga nivåer och kronan tar tillbaka förlorad mark. Den svenska kronan behandlas i en särskild temaartikel (”Varaktig förstärkning av undervärderad krona”). Andra temaartiklar handlar om globaliseringen, USA-valet samt recessionen och arbetsmarknaden.

Oväntad motståndskraft i Norden och Baltikum

I majrapporten var prognosen att BNP i hela Norden skulle falla med 8 procent i år; nedgången bedöms nu stanna på3,5. Den norska fastlandsekonomin krymper med 3,3 procent i år följt av en upp­gång på 3,6 nästa år. Total BNP faller 2,6 procent och stiger med 3,4 respektive 3,1 procent 2021 och 2022. Prognosen lades fast innan BNP-utfallet för andra kvartalet publicerades. Åter­hämtningen tyngs av svag aktivitet i oljesektorn men en policyrespons utan motstycke – där regeringen även använder kapital från olje­fonden – ger stöd för hushållssektorn och eldar på husprisuppgången. I slutet av 2022 börjar Norges Bank höja räntan. Återöppnandet av den danska ekonomin har gått snabbare och varit mer omfattande än väntat. Ekonomin väntas nu krympa med 4,5 procent i år, följt av uppgångar på 5,0 respektive 2,5 procent. Finlands ekonomi har varit förvånansvärt motståndskraftig; fallet kvartal två var ett av de lägsta i euroområdet. Svag omvärldsefterfrågan har slagit hårt mot exporten men privat konsumtion har hållit emot. Konsumentförtroendet ligger över nivån för ett år sedan. BNP sjunker 2,9 procent i år och stiger under följande år med 3,2 respektive 2,2 procent. I Baltikum har särskilt Litauen klarat krisen oväntat väl. Liten turistsektor samt kraftfullt stöd för hushållen begränsar årets nedgång till 1,3 procent följt av årliga BNP-ökningar på 3 procent under 2021 och 2022. Lettland och Estland drabbas hårdare, men likväl mindre än tidigare väntat. BNP sjunker med ca 4,5 procent under 2020 i båda länderna, följt av en uppgång på 4 - 4,5 procent respektive 3,5 procent under 2021 och 2022.

Läs mera och ladda ner Nordic Outlook här