13.11.2020 13:18

Nordic Outlook: Viruset håller världen i ett järngrepp

Samtliga nordiska och baltiska ekonomier har hittills klarat sig oväntat bra och får ett mildare BNP-fall 2020 än EU-snittet. 

En mycket kraftig andra virusvåg har träffat inte minst Europa och USA. Tillväxtprofilen för 2021-2022 avgörs av graden på och varaktigheten för nya restriktioner, tillgång på vaccin samt regeringars och cent­ralbankers utökade stödpolitik. Vårt huvudscenario antar att restriktionerna blir mildare än de som inför­des i våras och att vaccination påbörjas i större skala under andra kvartalet 2021.

USA:s nye president Joe Biden öppnar för en tillväxt- och jobborienterad finanspolitik som samspelar med Federal Reserves nollränta och omfattande köp av statspapper. USA:s BNP faller 4,0 procent i år. Under 2021 och 2022 växer BNP med 3,6 respektive 3,8 procent; arbetslösheten når 4,5 procent (i dag 6,9 procent). I Euro­pa väntas nya återhämtningsfonden på 750 miljarder euro komplettera både nya nationella finanspoli­ti­ska stödåtgärder och Europeiska centralbanken ECB:s utökade värdepappersköp med 500 miljarder eu­ro; ECB köper i princip alla statsobligationer som emitteras under 2021. I euroområdet faller BNP med 7,6 procent 2020 för att därefter stiga 4,0 och 4,3 procent 2021 och 2022. Arbetslösheten ökar till 10,5 procent (i dag 8,5 procent). Inflationen i USA och euroområdet når inte centralbankernas mål.

Kina blir ett draglok för Asien och världen

Trots stark återhämtning i Kina har BNP-tillväxten för 2020 för tillväxtekonomierna (EM) justerats ned till minus 3,3 procent främst på grund av att Indien drabbas hårdare än väntat. Sammantaget är vår prognos för global BNP i stort sett oförändrad på -4,4 procent i år och 5,1 respektive 3,9 procent för 2021 och 2022. Den splittrade bilden för EM beror på skillnader i exportstruktur, finans­politiskt man­överutrymme och hur hårt eko­no­mierna drabbas av covid-19-krisen. Kina har lyckats skapa en bredba­serad återhämtning för såväl pro­duktion som konsumtion trots mycket försiktig stimulanspolitik för att undvika växande obalanser. Kina växer med 2,0 procent i år och 8,0 respektive 5,6 procent 2021 och 2022. För EM-aggregatet växer BNP 6,2 och 4,3 procent kommande två år. Prognosen bygger på att vi inte får en ny tydlig virusvåg.  

Styrkebesked från Norden och Baltikum – nya utmaningar väntar

Samtliga nordiska och baltiska ekonomier har hittills klarat sig oväntat bra och får ett mildare BNP-fall 2020 än EU-snittet. Bredare nedstängningar blev relativt kortvariga i flera länder medan branschsam­mansättning – t ex mer livsmedels- och tillverkningsindustri – har gynnat t ex dansk och finsk ekonomi. Myc­ket talar för att regionen kan komma lindrigare undan – ekonomiskt sett – även under den andra vi­rusvågen än resten av Europa (se tabell nedan för BNP-prognoser). Norges finanspolitik fortsätter att stötta när återhämtningen mattas. Även om hushållen ser ut att klara sig väl dämpas tillväxten av lå­ga investeringar. Som en av få centralbanker höjer Norges Bank räntan hösten 2022 p g a stigande bostads­priser. Nya restriktioner i Danmark reser frågor om tillväxten i det korta perspektivet men återhämtnin­gen 2020 har imponerat. Privat konsumtion blir dragloket för tillväxten 2021-2022. För Finland anty­der framåtblickande indikatorer sviktande motståndskraft. Även om tillväxten blir tämligen god hämmar strukturella svagheter – åldrande befolkning och svag produktivitet – utvecklingen på sikt.

Estland blir konsumtionen en viktig drivkraft för tillväxten; den får stöd av expansiv finanspolitik och en kontroversiell pensionsreform. Trots något lättare restriktioner har Lettlands ekonomi drabbats hårdare än grannländerna. Exporten driver återhämtningen samtidigt som stödprogram begränsat uppgången i arbetslöshet vilket stöttar hushållen. Även i Litauen har konsumentförtroendets hållits uppe bl a med hjälp av en uppväxling i lönetillväxten; konsumtionen väntas leda återhämtningen 2021 och 2022.

Ladda ner hela rapporten på sebgroup.com