25.11.2013 07:52

SEB Nordic Outlook: Återhämtning i olika takt

 

Förutsättningarna fortsätter att förbättras för den globala BNP-tillväxten de närmaste åren. Men det förblir en modest återhämtning som hämmas av pågående ekonomiska och finansiella "läkeprocesser". De cykliska skillnaderna mellan olika delar av världsekonomin består och skapar policyutmaningar. I USA mojnar den finanspolitiska motvinden påtagligt medan hushållens balansräkningar stärks och arbetslösheten faller. Tillväxtekonomierna, med Kina i spetsen, har bromsat in och strukturella förändringar gör det svårt att nå upp till tidigare höga tillväxtnivåer. I eurozonen fortsätter stabiliseringen men obalanserna kvarstår. BNP-tillväxten i OECD-området blir 2014 2,3 procent, upp från 1,2 procent i år, och ökar något ytterligare till 2,7 procent 2015. Sannolikheten för en sämre utveckling är något högre än att tillväxten överraskar positivt i förhållande till vårt huvudscenario.

Global penningpolitik blir än mer expansiv, vilket understryker världsekonomins sårbarhet i dag mer än sex år efter den globala krisens utbrott. Lågt resursutnyttjande och tillkomst av nya policyverktyg som ska styra kredit- och bostadsmarknad - makrotillsynspolitiken - ger penningpolitiken större manöverutrymme att fokusera på tillväxt och jobb. Därmed underlättas också genomförandet av viktiga strukturpolitiska åtgärder och statsfinansiell sanering även om det är osäkert i vilken utsträckning politikerna tar till vara denna möjlighet. Men policyförutsättningarna varierar mellan länder och regioner. Eurozonen möter ökade deflationsrisker medan USA:s inflation är på väg att normaliseras. Tillgångspriser visar på vissa håll tecken på att stiga långt utöver vad läkeprocesserna för olika sektorers balansräkningar kräver. Europeiska centralbanken (ECB) väntas under våren 2014 sjösätta traditionella kvantitativa lättnader medan Federal Reserve (Fed) gradvis reducerar sina månatliga stimulanser. ECB:s motiv att agera är att försöka stabilisera inflationsförväntningarna, öka bankernas utlåningskapacitet och frikoppla Europas ränteutveckling från USA:s eftersom eurozonens ekonomiska läge är fortsatt bräckligt.

Fed höjer inte räntan förrän om två år, en strategi som vilar på beslutet att inte agera förrän arbetslösheten går under 6,0 procent; vi spår således ett nedjusterat riktmärke jämfört med dagens 6,5 procent. Nedtrappningen av QE-politiken inleds i mars 2014. I slutet av 2015 ligger fedfundsräntan på 0,75 procent; ECB håller sin styrränta kvar på 0,25 procent. Bank of Japan vidhåller målet att dubblera den monetära basen till slutet av 2014; frågetecknen kring Japans långsiktiga ekonomiska utveckling kvarstår dock. Storbritannien höjer först andra halvåret 2015. Den globala långränteutvecklingen visar en svagt stigande trend; något mer tillbakahållen i Europa på grund av deflationsriskerna och ECB:s politik. Ränteutvecklingen är förenlig med en försiktigt positiv börssyn. Centralbankerna inverkar på valutakurserna. EUR/USD noteras till 1,25 i slutet av nästa år och till 1,20 i slutet av 2015. Yenen försvagas ytterligare som en följd av den expansiva penningpolitiken.

USA:s BNP växer med 3,3 procent 2014 och 3,7 procent 2015; en prognos klart över rådande konsensusbild. Den finanspolitiska motvinden mojnar påtagligt nästa år. Budgetkrisen skapar en politisk osäkerhet som hämmar tillväxten, men kongressen väntas nå beslut om en medelfristig lösning en bit in på 2014. Bostadspriserna stiger med sammantaget 14 procent under 2014 och 2015 och arbetslösheten faller till 5,8 procent i slutet av 2015, vilket är nära jämviktsarbetslösheten. Konsumtionen stiger och ger USA en självbärande och stabil expansion.

Eurozonen stabiliseras ytterligare 2014-2015 men återhämtningen blir syrefattig och präglad av ökande deflationsrisker och politiska utmaningar. BNP växer med 0,8 procent 2014 och med 1,6 procent 2015. Arvet från krisen - finansiellt och strukturellt - fortsätter att dela Europa och skapa spänningar. Arbetslösheten ligger kvar på rekordnivåer kring 12 procent 2014 för att falla något under 2015. ECB:s banktester, vars resultat blir klara kring halvårsskiftet 2014, lägger grunden för ett mer stabilt finansiellt system men ökar osäkerheten i det korta perspektivet för en region där 85-90 procent av all kreditförsörjning hanteras av banksystemet. Skuldproblemet för länder som t ex Grekland och Portugal är långt ifrån löst och det spanska banksystemet är fortsatt sårbart. Den politiska handlingskraften hämmas av att valet till EU-parlamentet i 22-25 maj och byte av EU-kommission ska genomföras i en miljö med EU- och eurokritiska vindar. Tyskland-Frankrike uppvisar svårigheter att kraftfullt och konstruktivt leda europapolitiken. Därtill kommer att EU-ordförandeskapet under 2014 innehas av Grekland och Italien; två länder med stora inrikespolitiska utmaningar.

Strukturella svagheter gör att tillväxtekonomier, som t ex BRIC-länderna, expanderar i långsammare takt jämfört med mönstret det förra decenniet. I relation till övriga delar av världsekonomin är dock tillväxten hög. Effekterna från Feds exitpolitik är övergående och exporten gynnas av valutaförsvagning (undantaget Kina). Situationen varierar dock mellan länderna. Brasilien visar tecken på traditionell överhettning. I Kina ingjuter nya reformer framtidstro och ekonomiskt-politiskt manöverutrymme gör att vi räknar med en BNP-tillväxt på 7,4 procent respektive 7,0 procent 2014-2015. Brist på reformer hämmar tillväxten i överreglerade Indien (5,2 procent respektive 5,5 procent i tillväxt) och i oljeberoende Ryssland (2,3 procent respektive 2,8 procent).

Nordic Outlook november 2013