Olika fonder

Placeringsfonder brukar delas in  i aktie-, bland- och räntefonder på basis av den huvudsakliga placeringsinriktningen. Med växande popularitet har fondutbudet breddats. Efterfrågan och samhällsfenomen har lett till att nya fondtyper har utvecklats. Andra fondtyper är t ex fond i fonder, hedge fonder, indexfonder, ideella eller etiska fonder, branschfonder och geografiska fonder.

Aktiefonder 

Aktiefonderna placerar huvudsakligen i aktier eller aktierelaterade värdepapper och lämpar sig bäst för långsiktiga placeringar. Den förväntade avkastning är hög, men speciellt på kort sikt kan värdeförändringarna vara betydande. Aktiefondernas värdeutveckling följer utvecklingen på aktiemarknaderna. Risken i en aktiefond är dock mindre än i enskilda aktieplaceringar, eftersom fondens medel är placerade i många olika objekt. Många aktiefonder placerar även på flera olika marknader och i olika sektorer, vilket också minskar risken i jämförelse med direkta aktieplaceringar.

Blandfonder

Blandfonder investerar i en mix av aktier och räntebärande värdepapper. Förvaltaren för en blandfond följer med marknadsläget och fattar beslut om hur stor andel av fondens kapital som placeras på aktie- respektive räntemarknaden. Ränte- och aktieplaceringarnas vikt i portföljen, variationsgränserna och den geografiska fördelningen av fondens kapital definieras i fondens stadgar. Risken i blandfonderna är lägre än i en aktiefond men högre i jämförelse med en räntefond.

Räntefonder

Räntefonderna placerar hela fondförmögenheten i olika typer av räntebärande värdepapper. Räntefonderna brukar kategoriseras antingen som kort- eller långräntefonder. Korta räntefonder placerar i värdepapper utgivna av banker, stater eller företag och vars ränterisk är kortare än ett år. Fondernas målsättning är vanligtvis att på längre sikt uppnå en avkastning som överstiger 3 månaders euribor. 

Långa räntefonder är obligationsfonder, Investment Grade och High Yield fonder och Emerging Markets Debt fonder. Obligationsfonderna placerar sina medel främst i ränteinstrument, vars ränterisk är 6 år i medeltal. Placeringsobjekt är masskuldebrevslån emitterade av t ex stat, offentliga samfund eller företag. 

Räntefonderna är ett bra alternativ för placerare som vill ha en stabil avkastning till relativt liten risk. De lämpar sig för såväl kort- som långfristiga placeringar. Korträntefonder är alternativ till depositioner och kan behändigt utnyttjas för kassahantering. Obligationsfonder lämpar sig främst för långsiktigare placeringar.

Fond i fond

En Fond i fond är en fond som investerar i olika fonder istället för i olika värdepapper. Genom att investera i en Fond i fond överlåter du till proffs att sätta samman en diversifierad fondportfölj. 

Hedgefonder

En hedgefond har friare placeringsregler än vanliga fonder, och kan därför ha en avkastning som avviker från andra typer av fonder. Hedgefondens mål är ofta att nå en positiv avkastning oavsett hur marknaderna rör sig. På så sätt kan en hedgefond fungera som ett skydd (hedge) när det är oroligt på de finansiella marknaderna. Men det finns många olika typer av hedgefonder och riskerna kan variera mycket.

Fondernas serier

En fond har ofta två serier, eller två olika andelar. I Finland registrerade SEB-fonder benämns serierna A och B, eller mera beskrivande avkastnings- (A) och tillväxtserie (B).

Till innehavare av A-andelar betalar fonden årlig dividend (avkastning) enligt stadgarna. Dividenden betalas kontant till ditt konto.

Samma fonds innehavare av B-andelar får ingen dividend. Avkastningen blir kvar i fonden och kommer dig till godo i form av värdestegringen (tillväxt) i fondandelsvärdet. Det är orsaken till att värdet på samma fonds A- och B-andelar skiljer sig från varandra, trots att placeringarna är de samma. 

I vissa i Finland registrerade SEB-fonder finns också en I-serie. Dessa fonder är avsedda för institutionella placerare.