Om fondplaceringar

Som fondplacerare behöver du inte ta ställning till vilka placeringsobjekt du ska välja, hur du viktar placeringarna eller den optimala köp- eller säljtidpunkten.

En fond kan beskrivas som en portfölj av värdepapper som ägs av alla som har investerat i fonden. Kapitalet i den kollektivt ägda portföljen placeras av en portföljförvaltare, som följer fondens stadgar i placeringsverksamheten. En enskild placerare äger andelar i fonden. Fondkapitalet fördelas i lika stora fondandelar, som ger ägaren rätt till fondförmögenheten i motsvarande grad. Antalet fondandelar motsvarar det placerade kapitalet vid köptillfället, och ändras bara om du säljer eller köper fler andelar.

Värdet på fondandelen bestäms efter köptillfället på dagskursen. Kursen är det samma som det sammanlagda dagsvärdet av fondens alla placeringar och tillgångar vid utgången av en bankdag. En fondandel fungerar alltså som en aktie, vars värde kan stiga och sjunka dagligen. Precis som en aktie ger också fondandelen dig rätt att delta i fondens andelsägarstämma och rätt till eventuell dividend, i fall du är innehavare av fondens avkastningsandelar.

Olika typer av fonder

Placeringsfonder brukar delas in i aktie-, bland- och räntefonder på basis av den huvudsakliga placeringsinriktningen. Med växande popularitet har fondutbudet breddats. Efterfrågan och samhällsfenomen har lett till att nya fondtyper har utvecklats. Andra fondtyper är t ex fond i fonder, hedge fonder, indexfonder, ideella eller etiska fonder, branschfonder och geografiska fonder.

Den förväntade avkastning är hög, men speciellt på kort sikt kan värdeförändringarna vara betydande. Aktiefondernas värdeutveckling följer utvecklingen på aktiemarknaderna. Risken i en aktiefond är dock mindre än i enskilda aktieplaceringar, eftersom fondens medel är placerade i många olika objekt. Många aktiefonder placerar även på flera olika marknader och i olika sektorer, vilket också minskar risken i jämförelse med direkta aktieplaceringar.

Förvaltaren för en blandfond följer med marknadsläget och fattar beslut om hur stor andel av fondens kapital som placeras på aktie- respektive räntemarknaden. Ränte- och aktieplaceringarnas vikt i portföljen, variationsgränserna och den geografiska fördelningen av fondens kapital definieras i fondens stadgar. Risken i blandfonderna är lägre än i en aktiefond men högre i jämförelse med en räntefond.

Korta räntefonder placerar i värdepapper utgivna av banker, stater eller företag och vars ränterisk är kortare än ett år. Fondernas målsättning är vanligtvis att på längre sikt uppnå en avkastning som överstiger 3 månaders euribor.

Långa räntefonder är obligationsfonder, Investment Grade och High Yield fonder och Emerging Markets Debt fonder. Obligationsfonderna placerar sina medel främst i ränteinstrument, vars ränterisk är 6 år i medeltal. Placeringsobjekt är masskuldebrevslån emitterade av t ex stat, offentliga samfund eller företag.

Räntefonderna är ett bra alternativ för placerare som vill ha en stabil avkastning till relativt liten risk. De lämpar sig för såväl kort- som långfristiga placeringar. Korträntefonder är alternativ till depositioner och kan behändigt utnyttjas för kassahantering. Obligationsfonder lämpar sig främst för långsiktigare placeringar.

Fond i fond: En Fond i fond är en fond som investerar i olika fonder istället för i olika värdepapper. Genom att investera i en Fond i fond överlåter du till proffs att sätta samman en diversifierad fondportfölj.

Hedgefonder: En hedgefond har friare placeringsregler än vanliga fonder, och kan därför ha en avkastning som avviker från andra typer av fonder. Hedgefondens mål är ofta att nå en positiv avkastning oavsett hur marknaderna rör sig. På så sätt kan en hedgefond fungera som ett skydd (hedge) när det är oroligt på de finansiella marknaderna. Men det finns många olika typer av hedgefonder och riskerna kan variera mycket.

Till innehavare av A-andelar betalar fonden årlig dividend (avkastning) enligt stadgarna. Dividenden betalas kontant till ditt konto.

Samma fonds innehavare av B-andelar får ingen dividend. Avkastningen blir kvar i fonden och kommer dig till godo i form av värdestegringen (tillväxt) i fondandelsvärdet. Det är orsaken till att värdet på samma fonds A- och B-andelar skiljer sig från varandra, trots att placeringarna är de samma.

I vissa i Finland registrerade SEB-fonder finns också en I-serie. Dessa fonder är avsedda för institutionella placerare.

Hur väljer jag fond?

Sätt upp dina investeringsmål

Innan du väljer fond är det bra att fundera över målsättningen med placeringen. Din ekonomiska situation, ålder, familjesituation och så vidare, är väsentliga faktorer i fondvalet. Som utgångspunkt lönar det sig att komma ihåg att avkastning och risk alltid går hand i hand. Ju högre avkastning du eftersträvar, desto större risk måste du ta.

Definiera din placeringshorisont

Målsättningarna ger riktlinjer också för placeringshorisonten, det vill säga för hur lång tid du tänker placera. Huvudregeln är, att om du placerar långsiktigt bör åtminstone en del av kapitalet placeras i aktier, eftersom aktier historiskt sett alltid har avkastat bättre än ränteplaceringar på lång sikt. För kortsiktiga placeringar är räntefonder med låg risk det bästa alternativet. Om din placeringshorisont är osäker kan obligations- eller blandfonder vara ett bra alternativ.

Välj investeringar som passar din risktolerans

Med risk avses placeringarnas värdesvängningar. Upp- och nedgången på placeringsmarknaderna gör att placeringar kan sjunka i värde och i värsta fall kan kapitalet gå förlorat. Beroende på fondens placeringsinriktning kan risken vara allt från mycket liten till mycket stor. Räntefondernas värdesvängningar, så kallad volatilitet, är i allmänhet mindre än aktiefondernas men med lägre risk är också den förväntade avkastningen lägre.

Aktiefonder lämpar sig för dig som kan acceptera också stora, årliga kast i värdeutvecklingen. Aktiefondernas avkastning och risk baserar sig på kursutvecklingen på de marknader där fonden placerar.

Investeringsrisker

Precis som all annan investering innebär även fondsparande risker. På grund av variationer på aktie- och räntemarknaderna är avkastning inte garanterad och du kan förlora en del av eller hela ditt investerade kapital. Beroende på investeringsobjekt kan risken vara mycket liten eller avsevärt större. På räntemarknaden är risken i regel lägre än på aktiemarknaden, men ett helt riskfritt investeringsalternativ existerar inte. Som investerare är det viktigt att du är medveten om risknivån i dina investeringar och att du också känner till din egen risktolerans.

Risken i en aktiefond beror på vilken inriktning den har. Generellt gäller att ju smalare eller mer speciell inriktning desto större risk. En aktiefond som placerar i branscher eller geografiska områden där aktiekurserna svänger mycket har en högre risknivå än aktiefonder som placerar över hela världen och i stora företag.

Räntefonderna är ett bra alternativ för placerare som vill ha en stabil avkastning till relativt liten risk. De lämpar sig för såväl kort- som långfristiga placeringar. Risknivån i räntefonderna är vanligen låg, men samtidigt är också den förväntade avkastningen lägre än för aktiefonder.

Den centrala principen i fondplaceringen är att sprida risken som uppkommer i placeringsverksamheten. Därför regleras det för placeringsfonderna i lagen hur medlen ska diversifieras i olika placeringsmål och hur mycket man får placera i enstaka placeringsmål. Dessa diversifieringskrav gäller dock inte specialplaceringsfonder.

Det är gemensamt för alla placeringsfonder att fondandelsvärdet kan stiga eller sjunka. Fondens historiska avkastning är ingen garanti för framtida avkastningar. Placeraren kan vid inlösen av fondandelar erhålla tillbaka mindre än vad han ursprungligen investerat. Placeringsfonderna hör inte till ersättningsfonden för investerare eller insättningsgarantin.

Med motpartsrisk avser man en förlustrisk som fonden utsätts för som beror på att affärstransaktionens motpart kan försumma sin förpliktelse före affärstransaktionens slutgiltiga kassaflöde genomförts. Fondens ränteplaceringar förknippas med motpartsrisk då det är möjligt att emittenten av ränteplaceringen inte har möjlighet att genomföra tillbakabetalningen av skulden på överrenskommet sätt. Motpartsrisk är förknippad också med de oreglerade derivatkontrakt som gjorts i fonden. Den motpartsrisk som är förknippad med oreglerade derivativkontrakt minskas med hjälp av placeringsrestriktioner samt krav ställda till motparten.

Med operativ risk avses den risk som fonden utsätts för som beror på Fondbolagets eller Portföljförvaltarens otillräckliga interna förfarande och brister som hänför sig till personer eller system och externa händelser, teknologi, som är förknippade med rättslig risk och avtalsrisk och risker förknippade med transaktions-, clearing- och värdeberäkningsförfarande. Operationella risker kan ha betydande negativ inverkan på fondandelens värde och avkastning ifall de verkställs. Man förbereder sig för operativa risker genom ställföreträdararrangemang, reservsystem och en fungerande kontinuitetsplan.

Fondbolaget följer med fondernas betalningsberedskap för att säkerställa varje fonds tillräckliga betalningsberedskap. Dessutom görs stresstest av fonderna för att uppskatta betalningsberedskapsrisken.

Fondbolaget har en ansvarsförsäkring enligt 6 kap. 4 § i lagen om alternativa fonders förvaltare för att täcka sådana skador, som förvaltaren för alternativa fonder är ansvarig för enligt denna lag.

Beskattning

Skattekonsekvenser för dig som fondplacerare uppstår först då, när du får pengar tillbaka från fonden; när du säljer fondandelar på vinst eller när vinstandelen för A-andelar utbetalas.

Försäljningsvinster från en fond eller avkastning av en fonds A-andelar är kapitalinkomster som för tillfället beskattas med 30-33 procent. För vinst som utdelas till innehavare av A-andelar innehåller fondbolaget automatiskt förskottsinnehållning. Fondbolaget rapporterar årligen sina kunders fondinnehav till skattemyndigheterna. Därför räcker det vanligen att du kontrollerar försäljningsvinsterna i skatteförslaget.

Om du säljer fondandelar med förlust, det vill säga säljpriset för en andel är lägre än anskaffningspriset, uppstår inga skattepåföljder. Förlusten kan däremot utnyttjas genom att dra av förlustbeloppet från eventuella försäljningsvinster.

Fonden i sig själv är inte inkomstskatteskyldig. Fonden kan därför idka värdepappershandel utan att bli beskattad.

Den här beskrivningen gäller beskattningen av finländska privatpersoners placeringar i fonder som förvaltas av SEB Fondbolag Finland AB. Den avser nu gällande skatteregler som SEB har tillhanda. Den ikraftvarande skattelagstiftningen bör alltid kontrolleras med beskattaren.