Oljeprisuppgången begränsas tack vare bl a nya transportvägar, att Irans blockad av Hormuzsundet ”läcker” och att Kina har minskat sin oljeimport. Samtidigt visar den förhöjda prisskillnaden mellan råolja och olika destillat att marknaden är pressad.
De inflationseffekter i andra led som orsakas av stigande energipriser bedöms bli begränsade, men centralbankerna står under press och väljer något olika handlingslinjer: den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) lämnar räntorna oförändrade i år, medan Europeiska centralbanken (ECB) höjer räntorna.
– Även om oljepriset är högre än önskat, och priset på raffinerade oljeprodukter är ännu mycket högre, har kriget inte blivit det stålbad för världsekonomin som många var rädda för. Åtminstone inte än så länge. Faktum är att det ekonomiska läget ser något bättre ut efter sommaren än före, trots de fortsatta krigen i både Mellanöstern och Ukraina, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Tillväxtgapet mellan USA och Europa minskar
Vi reviderar försiktigt upp den globala tillväxten till 3,1 procent i år och till 3,2 respektive 3,3 procent för 2027 och 2028. Tillväxten i USA ligger på drygt 2 procent under hela prognosperioden. Euro-området växlar upp, från knappt 1 procent i år till 1,5 procent 2028, men låga gaslager inför vintern i år medför dock risker för både inflation och produktion. Kinas tillväxt landar kring 4,5 procent. Exporten förblir tillväxtmotorn vilket bidrar till globala handelsspänningar, inte minst gentemot Europa, men blir också en inflationsdämpande kraft.
– Signalerna inför hösten och vintern är motstridiga. En motståndskraftig ekonomi och mer optimistiska företag och hushåll inger hopp. Samtidigt är energiläget fortsatt vanskligt. Sommarens torka och unikt låga vattennivåer i Europas floder riskerar att påverka både livsmedels- och transportpriser. På den finansiella sidan har USA:s statsskuld passerat svindlande 40 000 miljarder dollar, något som tillsammans med höga långräntor bidrar till både ansträngda offentliga finanser och alltmer desperata åtgärder, som utökade obligationsåterköp och valutainterventioner, säger Jens Magnusson.
Energidriven inflation stressar centralbankerna
I USA har inflationsbilden förbättrats de senaste månaderna, medan den tidigare nedgången i euro-området har avtagit. I båda ekonomierna är inflationen alltjämt för hög. Att löneökningstakten mattas av bidrar dock till att få ner kärninflationsmåtten mot målen i slutet av vår prognoshorisont. Marknaden har under sommaren gjort en del av centralbankernas arbete genom att prisa in räntehöjningar. Förväntningarna på särskilt Fed har dock blivit mindre hökaktiga den senaste tiden.
– Ränteförändringarna går den närmaste tiden åt olika håll i olika delar av världen. Fed ligger still i år och sänker långsamt 2027–2028, medan ECB först höjer – i september – och sedan sänker, i början av 2028, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
Marknadsräntorna har stigit kraftigt i både USA och Europa sedan konflikten med Iran bröt ut, då de högre energipriserna även har påverkat de långa marknadsräntorna. De långa räntorna har dessutom drivits upp av staternas stora budgetunderskott samt de ökade finansieringsbehov som framför allt växande investeringar i artificiell intelligens medför.
– Vi bedömer att det fortfarande finns ett visst uppåttryck i framför allt de korta euriborräntorna under hösten och inledningen av vintern. Däremot torde 12-månaders euribor redan ligga nära sin cykeltopp, säger SEB:s chefsstrateg Jussi Hiljanen.
Tillväxtsandskampen: Sverige leder, men Finland knappar in
Både i Finland och i Sverige syns allt fler tecken på att tillväxten stärks. Trots att omvärlden fortfarande präglas av geopolitisk osäkerhet, utmaningar på energimarknaderna och hög arbetslöshet har den ekonomiska utvecklingen i båda länderna varit starkare än väntat.
För Sveriges del har prognosen för BNP-tillväxten i år höjts till 2,7 procent, och ekonomin väntas växa med 2,9 procent år 2027. För år 2028 prognostiseras en tillväxt på 2,0 procent, vilket i stort sett motsvarar ekonomins långsiktiga trend.
Tillväxten stöds nu samtidigt av investeringar, export och hushållens konsumtion.
– Sverige har fått en tydlig uppväxling där investeringar, export och (äntligen) konsumtion nu hjälps åt att lyfta tillväxten, säger Jens Magnusson.