Ju längre störningarna består och ju mer infrastruktur som förstörs, desto större blir effekterna på energiutbud, inflation, handel och globala värdekedjor. Energipriserna ger en tydlig inflationsimpuls på kort sikt, men sambandet mellan energipriser och kärninflation är historiskt sett svagt.
– Många undrar om vi är tillbaka till inflationskrisen 2022 och om centralbankerna måste höja räntorna igen. Den här rapporten argumenterar att även om en sådan utveckling inte kan uteslutas, är den heller inte trolig. Förutsättningarna är helt enkelt annorlunda den här gången. Den andra delen, tillväxtrisken, är för närvarande mer påtaglig, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Motståndskraften testas åter
Företag, hushåll och marknader har under återkommande chocker uppvisat en imponerande anpassningsförmåga – en kraft som vi i huvudscenariot tror består. Investeringar inom bl a AI, energiomställning, infrastruktur och säkerhetspolitik, tillsammans med en något mer förutsägbar amerikansk handelspolitik, bidrar till att stötta global tillväxt. Effekterna av den pågående energikrisen väntas dock ligga kvar under lång tid även efter ett fredsavtal i Mellanöstern. Vi sänker tillväxtprognoserna, men global BNP väntas trots allt öka med 3,0 procent 2026 och 3,1 procent 2027. Regionalt drabbas Europa och Asien hårdare än USA på grund av större beroende av importerad energi.
– Tillväxten bromsar in från ett relativt starkt utgångsläge i början av 2026 och utan energikrisen skulle vi ha reviderat upp global tillväxt. Huvudprognosen antar att konflikten minskar i styrka innan sommaren och att Hormuzsundet successivt öppnar. I så fall ser vi inte några stora nedgångar eller recessionsrisker. Men risken för en mer utdragen konflikt har ökat och gör ändå att nedåtriskerna dominerar tydligt. Energimarknaden lever på lånad tid, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
Avvaktande centralbanker
Marknadens förväntningar på de flesta centralbanker har sedan kriget bröt ut svängt från räntesänkningar till räntehöjningar.
– ECB har ett strikt inflationsmål och även om den nuvarande situationen skiljer sig från inflationskrisen i början av 2020‑talet strävar centralbanken efter att förhindra att inflationsförväntningarna stiger alltför mycket, något som redan kan skönjas i flera enkätundersökningar. Okontrollerat stigande inflationsförväntningar kan i värsta fall leda till för stora löneökningar och därigenom till ett bredare inflationstryck, konstaterar SEB:s chefsstrateg Jussi Hiljanen.
Tillväxten i Finland mycket långsam
Finland är fast i ekonomisk stagnation. Hög arbetslöshet och lågt konsumentförtroende fortsätter att tynga den inhemska efterfrågan, medan urholkad konkurrenskraft och ökad osäkerhet hämmar exporten. Vi har reviderat ned vår redan tidigare låga tillväxt för BNP till endast 0,7 procent 2026. För 2027 sker en viss tillväxtuppväxling till strax över 1 procent.
Återhämtningen ser ut att återigen skjutas på framtiden. Den tidigare optimismenvilade till stor del på exporten och industrin vilka har varit mer motståndskraftiga än andra delar av ekonomin. Men nu utmanas även industrin av höjda energipriser samtidigt som orderingången har minskat. Tyskland, Finlands största handelspartner, kommer drabbas hårdare av energichocken, vilket försvagar finsk export. Dessutom ser utsikterna för svensk ekonomi inte längre lika ljusa ut som i februari. Produktionen inom tillverkningsindustrin har förbättrats, men nedgången i orderingången visar att denna lättnad kan visa sig vara kortvarig.
Ingen återhämtning på arbetsmarknaden
Arbetslösheten har rört sig sidledes den senaste tiden och ligger på 10,5 procent, den högsta nivån sedan slutet av 90-talet och högst i EU. Med tanke på trögheterna på arbetsmarknaden är det troligt att en förbättring sker endast långsamt. Samtidigt fortsätter löneökningarna vara högre än historiskt genomsnitt, p g a långa kollektivavtal vilket urholkar konkurrenskraften.
Återhämtningen i detaljhandelsförsäljningen under sista kvartalet 2025 har fortsatt i början av 2026, understödd av högre reallöner. Detaljhandelsvolymerna ökade med ungefär 3 procent under första kvartalet. Konsumtionsökningen bedöms dock vara begränsad i år men växlar upp 2027 när arbetsmarknaden gradvis förbättras och reallönetillväxten är fortsatt relativt god.
Nyckeltal för internationell ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook januari 2026)
|
International economy. GDP. Annual change in % |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|
United States |
2.8 |
2.1 (2.2) |
2.1 (2.3) |
2.0 (2.0) |
|
Euro area |
0.9 |
1.4 (1.4) |
0.8 (1.2) |
1.3 (1.4) |
|
United Kingdom |
1.1 |
1.4 (1.4) |
0.8 (1.0) |
1.4 (1.4) |
|
Japan |
0.1 |
1.2 (1.2) |
0.8 (1.0) |
0.7 (0.8) |
|
OECD |
1.8 |
1.8 (1.8) |
1.6 (1.8) |
1.7 (1.7) |
|
China |
5.0 |
5.0 (5.0) |
4.7 (5.0) |
4.5 (4.7) |
|
Nordics |
1.6 |
1.5 (1.5) |
1.8 (2.0) |
2.0 (2.1) |
|
Baltics |
1.6 |
2.2 (2.0) |
2.8 (2.9) |
2.3 (2.3) |
|
World (PPP) |
3.3 |
3.2 (3.2) |
3.0 (3.1) |
3.1 (3.2) |
|
Nordics and Baltics. GDP, annual change in % |
|
|
|
|
|
Norway |
1.4 |
1.1 (1.2) |
1.2 (0.9) |
0.6 (0.6) |
|
Denmark |
3.5 |
2.9 (2.5) |
2.0 (2.7) |
3.0 (3.0) |
|
Finland |
0.4 |
0.2 (0.1) |
0.7 (0.8) |
1.2 (1.5) |
|
Lithuania |
3.0 |
2.9 (2.6) |
3.2 (3.2) |
2.1 (2.1) |
|
Latvia |
0.0 |
2.1 (1.9) |
2.2 (2.3) |
2.4 (2.4) |
|
Estonia |
-0.1 |
0.6 (0.6) |
2.5 (2.7) |
2.7 (2.8) |
|
Swedish economy. Annual change in % |
|
|
|
|
|
GDP, actual |
1.0 |
1.5 (1.7) |
2.6 (3.0) |
2.9 (2.9) |
|
GDP, working-day adjusted |
1.0 |
1.8 (1.9) |
2.3 (2.8) |
2.7 (2.7) |
|
Unemployment (%) (EU definition) |
8.4 |
8.9 (8.9) |
8.7 (8.8) |
8.4 (8.3) |
|
CPI |
2.8 |
0.7 (0.7) |
0.7 (0.6) |
1.5 (1.7) |
|
CPIF |
1.9 |
2.6 (2.6) |
1.4 (1.2) |
1.4 (1.4) |
|
General government balance (% of GDP) |
-1.7 |
-1.5 (-1.0) |
-2.7 (-2.4) |
-2.1 (-2.2) |
|
Policy rate (Dec) |
2.50 |
1.75 (1.75) |
1.75 (1.75) |
2.00 (2.00) |
|
Exchange rate, EUR/SEK (Dec) |
11.48 |
10.83 (10.83) |
10.65 (10.45) |
10.30 (10.35) |