Snabba strukturella skiften i ekonomin och politiska spänningar både inom och mellan länder skärper kraven på politiker och beslutsfattare. Finanspolitiken ger stöd trots höga skulder och Fed fortsätter med räntesänkningar medan andra centralbanker, som ECB och Riksbanken, låter räntorna ligga kvar.
Trots tullar och politisk osäkerhet ser BNP-utfallet 2025 ut att bli bättre än väntat i både USA och globalt. Vårt huvudscenario är att global BNP fortsätter att växa kring trend, drygt 3 procent per år 2026–2027. USA:s ekonomi förblir motståndskraftig med en tillväxt på drygt 2 procent i år även om fjolårets drivkrafter, konsumtion och AI-investeringar, mattas något. Svag arbetsmarknad är en risk, samtidigt som förra årets beslutade skattesänkningar ger ökat stöd. Tillväxten i euroområdet på dryga 1 procent i år drivs av hushållens konsumtion, med stöd av en stark arbetsmarknad och stigande reallöner, investeringar samt tyska satsningar på försvar och infrastruktur. Kina klarar tillväxtmålet på 5 procent med hjälp av finanspolitik och ökad export.
Politiska frågor med potentiellt stora konsekvenser
– De ekonomiska och finansiella utsikterna präglas fortfarande av mycket stor osäkerhet och ökande komplexitet i de globala relationerna när president Trump fortsätter att stegvis underminera dels en regelbaserad världsordning, dels säkerhetspolitiska samarbeten som NATO, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
I USA väntas Högsta domstolen tydliggöra gränserna för presidentmakten, bland annat avseende Feds oberoende och tullpolitiken. Vårt huvudantagande är att USA:s genomsnittliga tullnivåer ligger kvar runt 15 procent, men utvecklingen visar att president Trump inte drar sig för att använda detta ”multiverktyg” och fler hot och höjningar kan komma. EU har hittills valt förhandling framför eskalering, men signalerar ökad beredskap att agera när gränser nås och med kraftfulla verktyg som en sista utväg.
– Världen drog en suck av lättnad när Trump i Davos meddelade att det varken blir något militärt ingripande mot Danmark för ett övertagande av Grönland, eller några extratullar mot ett antal europeiska länder. Men inledningen av året har ändå skickat en tydlig signal: Handelsfrågorna är inte lösta, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Europa i kläm mellan USA och Kina
Många länder står nu inför svåra säkerhets- och handelspolitiska vägskäl. En möjlig vapenvila i Ukraina kan ge vissa positiva tillväxteffekter, men fredsstegen är långsamma. Samtidigt pressas europeiska företag av Kinas exportdrivna tillväxtmodell och EU:s egna strukturella problem, inte minst låg produktivitetstillväxt. EU kan dock frigöra en betydande ekonomisk kraft om politiska beslut stärker den inre marknaden.
– Kan 2026 bli året då Europa, under pressen av sämre relationer med USA och allt tuffare konkurrens från Kina, äntligen får fart på sin långsiktiga tillväxtagenda? Vår prognos är att USA:s ekonomi fortsätter att växa snabbare än EU:s men den tyska tillväxten växlar upp och når äntligen upp över sin potentiella nivå. Norden utmärker sig positivt, säger Jens Magnusson.
Inflationsutvecklingen är mestadels gynnsam
Löneökningarna har bromsat in, Kinas deflation fortsätter, råvarupriser faller och flera valutor som stärkts mot dollarn, dämpar inflationen i vissa länder. Fed väntas sänka räntan successivt under 2026 när tullrelaterade inflationsimpulser avtar, medan ECB redan nått räntebotten. Japan går mot strömmen och höjer räntan ytterligare.
- ECB‑rådets allmänna uppfattning är att banken är beredd att reagera, men ser inget behov av förändringar i penningpolitiken på kort sikt. De senaste kommentarerna har dock antytt att banken noggrant följer eurons förstärkning under den senaste tiden och de möjliga effekterna på inflationen. Även om vi förväntar oss att ECB lämnar styrräntorna oförändrade, anser vi att en ny räntesänkning ännu inte helt kan uteslutas, konstaterar SEB:s chefsstrateg Jussi Hiljanen.
Svag tillväxt och strukturella utmaningar i Finland
Finland står inför ytterligare ett år med låg tillväxt. Strukturella utmaningar, hög arbetslöshet och en svag bostadsmarknad tynger utsikterna. Trots en viss återhämtning för detaljhandeln och exporten kastar ett försämrat orderläge tvivel över återhämtningen. BNP-tillväxten blir måttliga 0,8 procent i år och växlar upp till 1,5 procent 2027.
Utmaningarna verkar alltmer strukturella, exempelvis en åldrande befolkning och urholkad konkurrenskraft, och liknar läget i Tyskland. Den fördröjda effekten av tidigare räntehöjningar har ytterligare förvärrat läget. Även om ekonomin växer snabbare under 2026 blir återhämtningen långsam och tillväxten måttlig.
Arbetsmarknaden har försvagats mer än väntat. I slutet av förra året uppgick arbetslösheten till nästan 11 procent, den högsta i EU. Med tanke på att arbetsmarknaden är trög kommer det ta tid innan en högre tillväxt resulterar i lägre arbetslöshet. Läget kommer snarare sannolikt att förvärras innan det blir bättre och ytterligare jobbförluster förväntas under första halvåret 2026.
Trots den svaga ekonomin återhämtade sig detaljhandeln oväntat i slutet av 2025, med en försäljningsökning på 2,6 procent i november. Huruvida detta markerar början på en mer varaktig trend är dock oklart. Även om konsumentförtroendet förbättras något från nuvarande låga nivå gör en svag arbetsmarknad att konsumtionen växlar upp, men i måttlig takt.
Trots den svaga ekonomin har exporten hittills hållits uppe relativt väl och under tredje kvartalet 2025 ökade den med nästan 3,5 procent i årstakt. Exporten har visserligen dämpats av den svaga tyska ekonomin och ökad konkurrens från Asien, men har ändå varit ekonomins draglok. Ekonomer och företagsledare har uttryckt försiktig optimism för 2026, särskilt med tanke på BNP-uppväxlingen i Tyskland. Men än så länge syns det inte i framåtblickande indikatorer som målar uppe en dystrare bild. Orderingången sjönk igen i slutet av förra året, vilket väckte tvivel om optimismens varaktighet.
Nyckeltal: Internationell ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook november 2025)
|
International economy. GDP. Annual change in % |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|
United States |
2.8 |
2.2 (1.9) |
2.3 (1.9) |
2.0 (2.0) |
|
Euro area |
0.9 |
1.4 (1.4) |
1.2 (1.2) |
1.4 (1.4) |
|
United Kingdom |
1.1 |
1.4 (1.4) |
1.0 (1.0) |
1.4 (1.3) |
|
Japan |
0.1 |
1.2 (1.1) |
1.0 (0.7) |
0.8 (0.7) |
|
OECD |
1.7 |
1.8 (1.7) |
1.8 (1.6) |
1.7 (1.7) |
|
China |
5.0 |
5.0 (5.0) |
5.0 (4.5) |
4.7 (4.5) |
|
Nordics |
1.6 |
1.5 (1.0) |
2.0 (2.0) |
2.1 (2.0) |
|
Baltics |
1.5 |
2.0 (1.9) |
2.9 (2.7) |
2.3 (2.3) |
|
World (PPP) |
3.3 |
3.2 (3.1) |
3.1 (3.0) |
3.2 (3.1) |
|
Nordics and Baltics. GDP, annual change in % |
|
|
|
|
|
Norway |
1.5 |
1.2 (0.7) |
0.9 (1.2) |
0.6 (0.6) |
|
Denmark |
3.5 |
2.5 (1.5) |
2.7 (2.5) |
3.0 (2.8) |
|
Finland |
0.4 |
0.1 (0.0) |
0.8 (0.8) |
1.5 (1.5) |
|
Lithuania |
3.0 |
2.6 (2.5) |
3.2 (3.2) |
2.1 (2.1) |
|
Latvia |
0.0 |
1.9 (1.5) |
2.3 (1.9) |
2.4 (2.3) |
|
Estonia |
-0.1 |
0.6 (0.7) |
2.7 (2.5) |
2.8 (2.8) |
|
Swedish economy. Annual change in % |
|
|
|
|
|
GDP, actual |
1.0 |
1.7 (1.3) |
3.0 (2.8) |
2.9 (2.9) |
|
GDP, working-day adjusted |
1.0 |
1.9 (1.5) |
2.8 (2.6) |
2.7 (2.7) |
|
Unemployment (%) (EU definition) |
8.4 |
8.9 (8.8) |
8.8 (8.6) |
8.3 (8.1) |
|
CPI |
2.8 |
0.7 (0.7) |
0.6 (0.7) |
1.7 (1.9) |
|
CPIF |
1.9 |
2.6 (2.7) |
1.2 (1.2) |
1.4 (1.6) |
|
General government balance (% of GDP) |
-1.6 |
-1.0 (-1.5) |
-2.4 (-2.5) |
-2.2 (-1.8) |
|
Policy rate (Dec) |
2.50 |
1.75 (1.75) |
1.75 (1.75) |
2.00 (2.00) |
|
Exchange rate, EUR/SEK (Dec) |
11.48 |
10.83 (10.85) |
10.45 (10.45) |
10.35 (10.35) |
Ladda ned hela rapporten (pdf)
Läs allt om Nordic Outlook (webbfilm, podd, temaartiklar och hela rapporten)