2015 har inletts med nya bekräftelser på att det globala tillväxttåget inte går på spikrak räls. Världsekonomin styrs nu nästan helt av centralbankers agerande i oprövad terräng med minusräntor och enorma tillgångsköp. Det skriver SEB:s ekonomer i en ny upplaga av konjunkturrapporten Nordic Outlook.
Kallt väder under senvintern har bidragit till att USA – som uppvisar underliggande styrka – tillfälligt stannat upp. Samtidigt dominerar svaghetstecknen för en överlag splittrad bild av tillväxtekonomierna; Kina agerar målmedvetet för att finna en optimal policymix som ska reducera överskottskapacitet, stabilisera tillgångsmarknader och ombalansera ekonomin. Eurozonen har överraskat positivt trots problem i Grekland.
– Europeiska centralbankens (ECB) politik har fått oväntat och snabbt genomslag på framtidstro och stigande inflationsförväntningar. Det har stabiliserat utsikterna för hela Europa, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.
Han spår att trots komplexa stafettväxlingar mellan världsekonomins draglok väntas den globala tillväxten, med ett oljepris (Brent) som stabiliseras på 60-70 dollar per fat, fortsätta höja tempot. BNP-tillväxten i OECD-området lyfter från 1,9 procent 2014 till 2,7 procent 2016.
Håkan Frisén, SEB:s prognoschef och redaktör för Nordic Outlook, tror att de globala monetära förhållandena blir mer expansiva 2015.
– Lägre tillväxttakt och låg inflation i flera tillväxtekonomier innebär att även dessa länders styrräntor kan konvergera mot västvärldens lägre nivåer. Penningpolitiken driver upp tillgångspriser och skuldstockar till nya rekordnivåer och sätter stora valutaavtryck, säger Håkan Frisén.
Han menar att det är en tillväxtpositiv utveckling som och driver den globala ombalanseringen när eurozonen och Japan får tillväxt- och inflationshjälp och Kina och USA kan möta starkare valutor med nya stimulanser eller långsammare räntehöjningar.
Inflationen i OECD-området – en grupp med 34 mestadels rika länder som utgör nästan två tredjedelar av världsekonomin – rör sig ned mot nollstrecket under hösten. I takt med att tidigare oljeprisfall faller ur tolvmånaderstalen rekylerar inflationstakten uppåt. På lite längre sikt kommer penningpolitikens effektivitet och påverkan på efterfrågan och globalt resursutnyttjande samt lönetillväxten bli avgörande för inflationsutvecklingen.
Robert Bergqvist säger att penningpolitikens utformning innebär risker och nya frågeställningar. En alltmer aggressiv politik blåser upp tillgångspriser och skuldstockar men förmår inte riktigt lyfta konsumtion och investeringar; den så kallade finansiella cykeln visar styrka medan den ekonomiska cykeln bitvis står och stampar.
– Våra och IMF:s analyser visar att flera faktorer hämmar (potentiell) tillväxt samtidigt som global överskottskapacitet kvarstår. Isolerad monetär stimulans utan stöd från kompletterande finans- och makrotillsynspolitik riskerar att leda till överdrivet risktagande och därmed felprissättningar som ger felallokering av resurser, säger Robert Bergqvist.