Tillväxtskillnaderna minskar när USA och Kina bromsar in och euroområdets ekonomi växlar upp, om än i måttlig takt. Fortsatt motståndskraftiga arbetsmarknader, stigande reallöner och lägre räntor, ger tillväxtkraft.
– Räntesänkningarna, tillsammans med lägre inflation och frånvaron av stora obalanser, gör att en recession i USA trots allt kan undvikas, till gagn för hela världsekonomin. Men det blir en oviss och intensiv höst med ett antal nyckelfrågor att hålla ögonen på, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson och pekar på osäkerheter kring takten i USA:s inbromsning och kommande presidentval, pågående geopolitiska konflikter i Ukraina och Mellanöstern, hackande tysk ekonomi och ett EU som kläms mellan USA och Kina.
USA mjuklandar, återhämtning efter tidigare stagnation i Euroområdet
Tillväxtbilden som beskrevs i Nordic Outlook i maj står sig relativt väl. Ett tidigare motståndskraftigt USA mjuklandar; vår BNP-prognos för 2024 är oförändrad på 2,5 procent men sänks till 1,5 procent för nästa år. Euroområdets ekonomier har lämnat det senaste årets stagnation och BNP ökar med 0,8 procent i år och med 1,6 procent nästa år. Tillväxtekonomierna växer med drygt 4 procent per år men Kina bromsar successivt in till följd av svag inhemsk efterfrågan, problem i fastighetssektorn, halvhjärtade ekonomisk-politiska stimulansförsök och en exportinriktad politik som möter alltmer motvind. Global tillväxt förblir sammantaget måttlig, drygt 3 procent per år under hela prognosperioden. En i många fall ansträngd utbudssida håller tillbaka potentialen i slutet av prognosperioden. Åldrande befolkning och åtstramande migration dämpar utbudet av arbetskraft. Dessutom är finanspolitiken åtstramande, prisnivån hög och realräntor faller långsamt. Hopp finns om en AI-driven produktivitetsuppväxling men innan vi ser mer konkreta bevis utgör det just en förhoppning och en uppåtrisk för våra prognoser.
– Sett under hela perioden är global tillväxt ändå inte långt under snittet innan pandemin. Det är ett gott betyg till hushållens, politikernas och företagens förmåga att hantera en på många sätt turbulent värld, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
Inflationen återvänder till målet och räntor till neutrala nivåer
Inflationen fortsätter att gå i rätt riktning och förutsättningarna för stabilisering kring målen är goda. Fed påbörjar räntesänkningscykeln i september och sänker styrräntan i snabb takt till en nivå på 3,00 procent i slutet av 2025. ECB har startat från en lägre nivå och sänker mer gradvis till 2,00 procent i slutet av nästa år. Under 2026 ligger inflationen vid målet och centralbankernas styrräntor är då tillbaka på en neutral nivå.
– Att realräntor stiger när inflationstakten faller gör att styrräntor behöver sänkas för att penningpolitiken inte ska bli mer åtstramande, säger SEB:s chefsstrateg Jussi Hiljanen.
Finland sparar på alla fronter
Det är svårt att hitta ljuspunkter i den finska ekonomin just nu. Låg utländsk efterfrågan hämmar exporten, höga räntor håller tillbaka byggandet och ett svagt sentiment försvagar konsumenternas efterfrågan. Allt detta håller tillbaka ekonomin. Bruttonationalprodukten väntas falla med 0,6 procent i år. Lägre räntor, som stimulerar export och investeringar, kommer att bidra till den ekonomiska återhämtningen mellan 2025 och 2026.
Den finska ekonomin verkar alltid reagera på externa impulser med en viss fördröjning. Tydligast syns fördröjningen inom tillverkningssektorn, som först nu påverkas av svagare global efterfrågan. Även om produktionsvolymerna har fallit med cirka 10% från toppen våren 2022 har det funnits tecken på stabilisering under de senaste månaderna. Orderingången är dock fortsatt låg, vilket leder till en ytterligare nedgång i exporten på 3,5% 2024. En viss återhämtning väntas 2025 då exporten förväntas öka med 3,2%.
Det är inte enbart regeringen som sparar utan även hushållen. Svagt konsumentförtroende har lett till trög detaljhandel, men humöret börjar återhämta sig och reallönetillväxten väntas ha en positiv inverkan på konsumtionen. År 2024 väntas hushållens konsumtion öka med 0,8 procent, medan tillväxten förblir måttlig 2025 med endast 1 procent. Under 2026 väntas konsumtionen accelerera betydligt och öka med 1,5%. Trots förändringarna i momsen förväntas inflationen förbli relativt låg, med ett genomsnitt på 2% 2025 och 1,6% 2026.
Jämfört med de övriga nordiska länderna är den finska ekonomin på efterkälken. BNP i Sverige, Norge och Danmark växer i år och accelererar nästa år. Den svenska ekonomin växer med drygt 2,5 procent nästa år och med nästan 3 procent 2026. I Sverige är hushållens konsumtion den främsta drivkraften, med stöd av stigande reallöner, expansiv finanspolitik och lägre räntor.
Nyckeltal för internationell och nordisk ekonomi
(siffror inom parentes från Nordic Outlook i maj 2024)
|
Internationell ekonomi. BNP. Årlig förändring i %. |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
|
USA |
2.5 (2.5) |
2.5 (2.5) |
1.5 (1.8) |
1.8 |
|
Euroområdet |
0.4 (0.4) |
0.8 (0.6) |
1.6 (1.7) |
1.5 |
|
Storbritannien |
0.1 (0.1) |
1.1 (0.2) |
1.1 (1.2) |
1.5 |
|
Japan |
1.7 (1.9) |
0.4 (1.0) |
1.0 (1.0) |
1.1 |
|
OECD |
1.6 (1.7) |
1.7 (1.7) |
1.8 (1.9) |
1.7 |
|
Kina |
5.2 (5.2) |
5.0 (5.0) |
4.5 (4.4) |
4.3 |
|
Norden |
0.4 (0.3) |
0.9 (1.2) |
2.5 (2.5) |
2.6 |
|
Baltikum |
-0.9 (-0.9) |
1.3 (1.2) |
2.5 (2.9) |
2.7 |
|
Världen (PPP) |
3.2 (3.2) |
3.1 (3.0) |
3.2 (3.1) |
3.1 |
|
Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i % |
|
|
|
|
|
Norge |
0.5 (0.5) |
1.6 (1.7) |
2.4 (2.1) |
2.2 |
|
Danmark |
2.5 (1.9) |
2.0 (2.5) |
3.1 (3.0) |
3.0 |
|
Finland |
-1.2 (-1.0) |
-0.6 (-0.2) |
1.5 (2.0) |
1.8 |
|
Litauen |
-0.3 (-0.3) |
2.4 (1.5) |
2.6 (2.8) |
2.9 |
|
Lettland |
-0.3 (-0.3) |
0.8 (1.9) |
2.2 (2.7) |
2.5 |
|
Estland |
-3.0 (-3.0) |
-0.7 (-0.5) |
2.5 (3.5) |
2.7 |
|
Svensk ekonomi. Årlig förändring i % |
|
|
|
|
|
GDP, faktisk |
-0.2 (-0.2) |
0.6 (0.5) |
2.6 (2.8) |
2.9 |
|
GDP, dagkorrigerad |
0.1 (0.0) |
0.5 (0.5) |
2.8 (3.0) |
2.7 |
|
Arbetslöshet, % (EU definition) |
7.7 (7.7) |
8.5 (8.5) |
8.6 (8.5) |
8.2 |
|
CPI |
8.5 (8.5) |
2.9 (3.0) |
0.9 (1.2) |
1.1 |
|
CPIF |
6.0 (6.0) |
1.9 (2.0) |
1.8 (2.0) |
1.8 |
|
Offentligt saldo, % av BNP |
-0.6 (-0.5) |
-1.0 (-1.5) |
-1.3 (-1.0) |
-0.5 |
|
Styrränta (December) |
4.00 (4.00) |
2.75 (3.00) |
2.00 (2.25) |
2.00 |
|
Växelkurs EUR/SEK (December) |
11.13 (11.13) |
11.10 (11.15) |
10.75 (10.80) |
10.55 |