– Efter några riktigt utmanande år för världsekonomin tas nu steg mot ökad stabilitet. Inflationen faller på bred front och öppnar vägen för lägre räntor, lägre kostnader för företagen, bättre hushållsekonomi och stabilare konsumtion, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Mild tillväxtinbromsning när inflationen faller och arbetslösheten stiger svagt
Årets tillväxt blir syrefattig men grunden läggs för en återhämtning 2025, trots en miljö med förhöjd säkerhetspolitisk oro. USA:s ekonomi har visat fortsatt motståndskraft. Ekonomin saktar in under ett par kvartal men undviker en recession. Prognosen för 2024 revideras upp jämfört med novemberprognosen till 1,6 procent, en nedgång från 2,4 procent under 2023. Euroområdets BNP väntas ha fallit under andra halvåret 2023 men tillväxten tar fart under andra halvåret i år och en större sättning undviks. Sammantaget växer euroområdets BNP med 0,5 procent under både 2023 och 2024. 2025 är tillväxten i både USA och euroområdet tillbaka nära 2 procent. Tillväxtekonomierna har visat en mer stabil utveckling men Kina kämpar i motvind med att få i gång efterfrågan när hushållen sparar, problemen fortsätter i fastighetssektorn och geopolitiska spänningar dämpar handeln. Global BNP växer med runt 3 procent under alla tre åren 2023–2025, en blygsam tillväxttakt i historisk jämförelse.
Arbetsmarknaderna försämras men inte markant. Det historiska mönstret är att hög inflation bringats under kontroll endast till priset av en kraftig nedgång i ekonomin. Utvecklingen så här långt stödjer dock att den här konjunkturcykeln kan bli ett undantag. Fallande inflation öppnar för centralbanker att börja sänka räntor under våren. ECB blir först ut i mars följt av Fed i maj.
Vart lutar inflationen?
Inflationen är tydligt på väg ned runt om i världen och både vi och marknaden räknar med att den under 2025 ligger nära centralbankernas mål, efter en kort period med inflation under målen. De senaste årens stora prisökningar utgör dock ett tydligt trendbrott jämfört med den långa perioden av mycket stabil inflation som inleddes i mitten av 1990-talet.
- Kraften i de senaste årens inflationsuppgång har överraskat både centralbanker och prognosmakare. Startpunkten för uppgången var exceptionell med extremt stora finanspolitiska stimulanser som ökade efterfrågan samtidigt som nedstängningar gav stora produktions- och transporstörningar. Pandemin följdes av kriget i Ukraina med kraftiga prisökningar på energi och livsmedel. Uppgången var trots allt tillfällig, säger SEB:s chefsstrateg Jussi Hiljanen.
- Under det senaste 6–12 månaderna har inflation och inflationsförväntningar fallit snabbt och det mesta tyder på att uppgången var tillfällig. Det råder dock stor osäkerhet om hur långt inflationstakten kommer att falla eller om en del av prisuppgångarna till och med kan komma att reverseras. Samtidigt visar de senaste åren att låg inflation inte kan tas för givet och det komplicerade geopolitiska läget gör att risken för nya produktions- och prisstörningar inte är obetydlig. Bl a har utvecklingen under 1970-talet tagits upp som ett exempel. Då kom inflationen i två vågor där båda uppgångarna inledningsvis drevs av att oljepriset steg, säger Hiljanen.
Export och investeringssvacka förlänger recessionen i Finland
Under andra halvåret 2023 bedöms den finska ekonomin ha hamnat i recesssion och helåret 2023 faller BNP med 0,5 procent. Neddtryckt export och fallande investeringar innebär att BNP krymper även 2024. Det dröjer till 2025 innan vi ser en mer betydande återhämtning och BNP ökar då med 2,0 procent.
En stor nedgång i investeringar och export resulterade i att BNP föll med 1,5 procent i årstakt under tredje kvartalet 2023. Den finska tillverkningsindustrin med sitt stora exportberoende har länge varit motståndskraftig mot en dämpad global efterfrågan. Men nu har utvecklingen vänt och orderböckerna har fallit till de låga nivåer som rådde under pandemin. En snabb återhämtning verkar inte heller troligt och kommande kvartal sjunker produktionen ytterligare. Det tvingar företagen att dra ner på sina kostnader, vilket sätter press på investeringar och arbetsmarknad. Exporten stagnerar i år, men växlar upp 2025 till följd av ökad global efterfrågan.
Hushållen håller tillbaka
Hushållens efterfrågan är dämpad. Trots en relativt robust arbetsmarknad har en urholkning av realinkomsterna inneburit att hushållen hållit tillbaka på konsumtionen. Konsumentförtroendet har fortsatt att försvagas de senaste månaderna, vilket kan resultera i en ytterligare nedgång i detaljhandeln kommande månader. Ljuspunkten är inflationen som i princip stannat av. I år väntas HIKP öka med 1,5 procent, vilket leder till att reallönerna återhämtar sig. Det dröjer dock till 2025 innan konsumtionen växlar upp.
Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO nov 2023)
| Internationell ekonomi. BNP. Årlig förändring i % | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
| USA | 1,9 | 2,4 (2,3) | 1,6 (1,1) | 1,8 (1,8) |
| Euroområdet | 3,4 | 0,5 (0,5) | 0,5 (0,7) | 1,8 (2,0) |
| Storbritannien | 4,3 | 0,5 (0,4) | 0,2 (0,5) | 1,4 (1,7) |
| Japan | 1,0 | 1,7 (1,8) | 1,2 (1,2) | 1,2 (0,9) |
| OECD | 2,9 | 1,6 (1,6) | 1,4 (1,2) | 2,0 (2,0) |
| Kina | 3,0 | 5,2 (5,2) | 4,6 (4,6) | 4,4 (4,5) |
| Norden | 2,7 | 0,1 (0,2) | 0,8 (0,5) | 2,4 (2,3) |
| Baltikum | 2,0 | -1,0 (-0,7) | 1,2 (1,5) | 2,9 (2,9) |
| Världen (PPP) | 3,3 | 3,1 (3,0) | 2,9 (2,8) | 3,1 (3,2) |
| Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i % | ||||
| Norge | 3,0 | 0,5 (1,6) | 2,1 (0,8) | 1,6 (1,5) |
| Danmark | 2,8 | 1,0 (1,1) | 1,5 (1,5) | 3,0 (3,0) |
| Finland | 1,6 | -0,5 (-0,1) | -0,2 (0,5) | 2,0 (1,8) |
| Litauen | 2,4 | -0,2 (-0,2) | 1,5 (1,5) | 2,8 (2,8) |
| Lettland | 3,4 | -0,4 (-0,2) | 2,0 (2,2) | 2,7 (2,7) |
| Estland | -0,5 | -3,4 (-2,5) | -0,5 (0,4) | 3,5 (3,5) |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | ||||
| BNP, faktisk | 2,6 | -0,4 (-1,0) | 0,1 (-0,4) | 2,8 (2,5) |
| BNP, dagkorrigerad | 2,7 | -0,2 (-0,8) | 0,1 (-0,3) | 3,0 (2,7) |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 7,5 | 7,6 (7,6) | 8,6 (8,6) | 8,7 (8,9) |
| KPI | 8,4 | 8,5 (8,6) | 3,0 (4,2) | 1,4 (2,0) |
| KPIF | 7,7 | 6,0 (6,1) | 1,9 (2,7) | 1,9 (1,9) |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 1,3 | -0,3 (0,3) | -2,2 (-1,2) | -0,9 (-0,5) |
| Styrränta (dec) | 2,50 | 4,00 (4,00) | 3,00 (3,50) | 2,25 (2,50) |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 11,12 | 11,13 (11,60) | 10,95 (11,25) | 10,75 (10,95) |