Global tillväxt accelererar försiktigt efter botten 2019
Feds räntesänkningar och minskade handelsrisker i spåren av framstegen mellan USA och Kina har fått optimismen att återvända på finansiella marknader. Industrikonjunkturen visar tecken på att bottna ur med små positiva "metkrokar" i indikatorer. Den inhemska efterfrågan har förblivit motståndskraftig i de flesta länder med stöd av starka arbetsmarknader. Det har lagt en stabilare grund för tillväxten framöver. SEB:s ekonomer spår att global BNP-tillväxt ökar från 3,0 procent 2019 till 3,1 respektive 3,3 procent för 2020 och 2021, marginellt bättre än prognosen i november. Återhämtning för tillväxtekonomierna (Emerging Markets) är främsta skälet till acceleration när stora ekonomier som Indien, Ryssland, Brasilien och Turkiet växlar upp medan Kina fortsätter att bromsa. Bättre världshandel ger också stöd för exporten i t ex Europa 2021. Global tillväxt ser av flera skäl ändå ut att bli lägre än genomsnittet de senaste decennierna. Många EM-ekonomier har nått en mognadsgrad som gör det svårt att hålla uppe tidigare höga trendtillväxt. I utvecklade ekonomier flyttar en arbetslöshet på lägsta nivån på 40-50 år fokus till utbudshinder när nedåtriskerna för efterfrågan minskar. Utsikterna för ytterligare uppgång i förvärvsfrekvensen i USA och sänkt jämviktsarbetslöshet i euroområdet, med reformer i t ex Frankrike och Spanien, ger dock möjlighet att förlänga cykeln ytterligare. Politiska osäkerhetsfaktorer kvarstår också med frågetecken kring USA:s och Kinas handel efter framgångarna med Fas1-avtalet och för EU:s handel med både USA och Storbritannien. Därtill kommer ökade spänningar mellan USA och Iran. Inblandade parter har dock i samtliga fall starka skäl att undvika en eskalering.
Utdragen period med låga räntor reser nya frågor
Centralbankerna fortsätter att stötta ekonomierna i rådande låginflationsmiljö. Utrymmet för nya ändringar är dock inte stort. Ökade insikter om minusräntans avigsidor har höjt tröskeln för ytterligare stimulanser i t ex euroområdet. Signaler från tongivande centralbanker om att acceptera en viss "overshooting" efter lång period med inflationstakter under målet innebär samtidigt att tröskeln till höjningar är hög. Finanspolitiken väntas i denna miljö spela en ökad roll med satsningar på t ex infrastruktur, klimat och utbildning. I praktiken väntas stimulansdosen ändå bli begränsad med redan höga underskott i USA och stela ramverk i Europa. En utdragen period med låga räntor reser samtidigt frågor kring långsiktiga risker med skulduppbyggnad och upptrissade tillgångspriser den dag som underliggande förhållande rörande t ex inflation och räntor kan förändras. I särskilda temaartiklar behandlas utrymmet för finanspolitiken, höga skulder i Kina och USA, börsvärdering samt behovet av innovationer för en hållbar energi.
Brantare räntekurvor, svagare dollar i ljusare riskklimat och högre börs
Obligationsräntorna har stabiliserats en bit över tidigare bottennivåer. I rådande låginflationsmiljö har centralbankerna en asymmetrisk reaktionsfunktion där sänkningar är närmare till hands än höjningar. Det pressar ned korta räntor och leder till en brantning av räntekurvorna. Prognosen om ännu en Fed-sänkning i höst bidrar dock till tillfällig nedgång i långa USA-räntor. I slutet av perioden handlas 10-åriga USA-räntor strax över 2,00 procent medan tyska långräntor ligger strax över noll. Bättre riskklimat med positiva tillväxtsignaler och handelsframsteg gör att de dollarpositiva drivkrafterna klingar av. Att dollarn långsiktigt är övervärderad bidrar till en gradvis försvagning och EUR/USD stiger till 1,20 i slutet av 2021. Lite bättre tillväxt och ultralåga räntor ger stöd för högvärderade börser. Huvudscenariot är en svagt positiv avkastning med god utveckling för både cykliska industribolag och strukturellt gynnade tillväxtbolag inom digitalisering och hållbarhet.
Nordisk tillväxt bromsar in, fördröjd negativ global effekt på Baltikum
Norsk ekonomi ser ut att ha toppat hösten 2019. Fastlandsekonomin vänder ned mot trend när oljeinvesteringarna faller och efterfrågan från denna sektor avtar. Fastlands-BNP växlar ned från 2,5 procent till 2,0 respektive 1,8 procent 2020 och 2021. Svag NOK får inflationen att stiga över målet i år men ökade omvärldsrisker, långsammare inhemsk ekonomi och minskad risk för finansiell stabilitet gör att Norges Bank ligger still på 1,50 procent. Dansk ekonomi växer snabbare än euroområdet, med stöd av stark sysselsättningstillväxt och hyfsad privat konsumtion, men bromsar ändå gradvis in från drygt 2 procent i fjol till 1,5 procent 2021. Bättre konsumtion och export av tjänster höll uppe finsk tillväxt i fjol och tillväxten planar ut runt 1,5 procent med stöd av något bättre omvärldskonjunktur.
De baltiska ekonomierna börjar nu med eftersläpning påverkas av fjolårets globala nedgång, med lägre industriproduktion och svagare efterfrågan på transporter. Trots lägre tillväxt kvarstår relativt strama arbetsmarknader och hög lönetillväxt. Litauens BNP-tillväxt mattas från drygt 3,5 procent i fjol till runt 2,5 procent 2020 och 2021. I Lettland följs en tillfällig svacka på 2,0 procent i år av ny acceleration till 2,5 procent 2021. Estland bromsar in från 3,8 procent till 2,0 respektive 2,6 procent 2020 och 2021.