Återhämtningen blir trög. Lägre energipriser - oljepriset (Brent) väntas ligga på ca 85 dollar per fat under 2015 - har potentialen att stimulera hushållens köpkraft och företagens investeringsvilja och därmed lyfta OECD:s BNP-nivå med 0,5 procentenheter över några år. Men världsekonomin både stressas och pressas av fortsatt svaga balansräkningar, tillväxtekonomiernas svåra rebalansering, låg investeringsvilja, stora förmögenhetsklyftor och förhöjd geopolitisk osäkerhet.
- Läget är på många sätt helt unikt, säger chefekonom Robert Bergqvist. Ännu sex år efter Lehmankollapsen, och en exceptionell penningpolitik, fortsätter världen att präglas av bristande stabilitet. Det manifesteras i ett otydligt konjunkturmönster.
Inflationen har överraskat på nedsidan och är besvärande låg i flera länder. Även 2015-2016 väntas inflationen förbli låg om än försiktigt stigande. Europeiska centralbanken och Bank of Japan håller räntan oförändrad på 0,05 respektive 0,10 procent under hela prognosperioden och expanderar balansräkningarna. Sammantaget förblir den globala penningpolitiken kraftigt expansiv under hela prognosperioden.
USA väntas växa med 3,4 procent 2015, upp från 2,3 procent i år, och med 3,1 procent 2016. Hushållens tidigare skuldsanering gör att verkningsgraden för Feds penningpolitik nu ökar. Påtagligt lägre energipriser, rekordförmögna hushåll och en arbetslöshet som fortsätter falla till 4,7 procent 2016 ger USA:s ekonomi styrka att stå emot en skör omvärld och en starkare dollar.
Utsikterna spretar för de viktigaste Bricsländerna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika). Tillväxtmotorn Kina bromsar in p g a ökad osäkerhet i fastighetssektorn och kreditmarknaden, men vi räknar med att Pekings probleminsikt och finansiella kapacitet ger förutsättningar för god tillväxt också framöver. BNP väntas växa med 7,0 procent 2015. Utsikterna för Indien pekar på en acceleration av BNP-tillväxten från 5,4 procent 2014 till 6,2 procent 2016 tack vare reformer. Rysk ekonomi ser dock dyster ut. Problemen är kopplade till geopolitik och minskad produktionsförmåga p g a fleråriga underinvesteringar och åldrande befolkning.
Eurozonen är världsekonomins sorgebarn. Läkeprocesserna går långsamt och den politiska trenden med ökad vilja till nationell ekonomisk-politisk självständighet och avsteg från gemensamma spelregler gör fortfarande eurons framtid oviss.
- Tysklands vilja till att acceptera en mer expansiv finanspolitik är central för både eurozonens tillväxtutsikter och eurons långsiktiga stabilitet, säger Robert Bergqvist.
Den finska ekonomin brottas med strukturella problem inom skogs- och IKT-sektorerna, stor handelsexponering mot Ryssland samt offentliga åtstramningar som hämmar tillväxten. En svagare euro ger visst exportstöd men inbromsningen i andra sektorer är bredbasig. BNP-tillväxten blir 0,5 procent 2015 (efter årets recession på 0,3 pro¬cent). 2016 accelererar tillväxten till fortfarande svaga 0,9 procent.
För mer information kontakta |
Presskontakt |
Robert Bergqvist 070-445 1404 | Anna Helsén, Press & PR 070-698 4858 |
I Finland Viveka Ahlskog, 09 6162 8316 |