Den stora risken för tillväxtbilden är att politiken, med president Trump och USA i fokus, avsiktligt eller av misstag förändrar förutsättningarna för ekonomin, disinflationsprocessen och finansmarknaderna.
– Det är i dagsläget svårt att skapa sig en helhetsbild av USA:s ekonomiska politik och vi har valt att göra en försiktig tolkning av vad som kan bli verklighet. Att Trump vill se en stark ekonomi och börs begränsar de mest extrema politiska vägvalen och det finns tillväxtrisker på både upp- och nedsidan i förhållande till vår prognos. USA adderar nu till den globala osäkerheten vilket dämpar tillväxten i bland annat Kina och EU. Samtidigt kan skattesänkningar, avregleringar och starkare framtidstro hos näringslivet ge USA en tillväxtskjuts, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Många källor till osäkerhet och volatilitet 2025–2026
President Trump går nu från ord till handling med en (för USA) näringslivsvänlig politik, men med risk för stegrande inflation. Kina och Tyskland kämpar med strukturella problem. Flera länder i Europa står inför viktiga politiska och ekonomiska vägval; val i Tyskland 23 februari, kanske även i Frankrike till sommaren/hösten, samtidigt som brittiska Labourregeringen är hårt pressad. Vi spår en global tillväxt på drygt 3 procent 2025 och 2026 vilket är i stort sett oförändrat jämfört med Nordic Outlook rapporten från november 2024. Trots en övergripande stabil global BNP-tillväxt visar utvecklingen för enskilda länder och sektorer en betydligt mer splittrad bild än tidigare. USA:s tillväxt- och produktivitetsförsprång gentemot euroområdet består. Globalt går tjänstesektorn fortsatt starkare än industrin.
– Hushållen är i fokus; konsumtionen ska ge tillväxtkraft när tullar och handelshinder riskerar att försvaga både industri och handel. Drivkrafter kommer från ökade realinkomster, god förmögenhetsställning och fortsatta styrräntesänkningar. Hushållen behöver inte i någon större utsträckning stärka sina balansräkningar utan ökade inkomster kan oavkortat gå till konsumtion. Men det gäller då att optimism och köpkraft vinner över sparande och oro, inte minst i tillväxtsvaga europeiska länder där återhämtningen inte kommit på plats, men där vi tror på en tempoökning i höst, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
Inflationskampen i stort sett vunnen
Huvudbilden är att globala disinflationsprocesser fortsätter och ger utrymme för ytterligare räntesänkningar.
-Den amerikanska centralbankens räntesänkningscykel är tillfälligt pausad medan Europeiska centralbanken fortsätter att sänka räntan fram till hösten, då ECB:s inlåningsränta når 1,50 procent. Det innebär att differensen mellan Feds och ECB:s styrräntor fortsätter att öka, säger SEB:s chefsstrateg Jussi Hiljanen.
- Sammantaget ger våra prognoser för tillväxt och räntor, i en osäker global miljö och med tullriskpremie, fortsatt dollarstyrka. Vid halvårsskiftet väntas kursen EUR/USD vara 1,01 för att under resten av 2025 och 2026 stiga långsamt till 1,07, fortsätter Hiljanen.
Finland: Fortfarande svag inhemsk efterfrågan
Även om ökad export ger en viss skjuts till återhämtningen väntas finanspolitisk åtstramning dämpa den inhemska efterfrågan. Samtidtigt fortsätter arbetsmarknaden att vara svag. BNP ökar med 1,5 procent 2025. Nästa år sker en viss uppväxling och BNP ökar då med 1,8 procent.
Utvecklingen bland finska företag har varierat beroende på om de är exponerade mot den inhemska eller den internationella marknaden. Industriproduktionen återhämtade sig starkt under 2024, men mot slutet av året skedde en viss försvagning. Ökad orderingång talar för att återhämtningen fortsätter även 2025. Industriproduktionens uppgång drivs av maskiner och elektronik, som haft en betydligt starkare utveckling än exempelvis trä- och pappersindustrin. Exporten väntas växla upp och i genomsnitt öka med drygt 3 procent per år 2025–2026.
Läget i ekonomin spretar. I exportberoende sektorer sker en återhämtning, medan inhemsk efterfrågan är svag. Konsumtionen tyngs av stigande arbetslöshet, minskade offentliga utgifter, skattehöjningar och ett svagt konsumentförtroende. Detaljhandelsförsäljningen har sjunkit till de lägsta nivåerna sedan 2018, medan tjänstesektorn har visat något större motståndskraft. Även om lägre räntor innebär en viss lättnad för hushållen blir konsumtionsuppgången endast måttlig, 1 procent 2025 och drygt 1,5 procent 2026. Tullarna som Trump hotat införa innebär negativa risker för tillväxten i såväl Finland som EU.
Nyckeltal i ekonomin (siffror inom parentes från Nordic Outlook november 2024)
|
International economy. GDP. Year-on-year changes, % |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
|
United States |
2.9 (2.9) |
2.8 (2.7) |
2.4 (2.0) |
1.9 (1.7) |
|
Euro area |
0.4 (0.4) |
0.8 (0.8) |
1.1 (1.3) |
1.4 (1.6) |
|
United Kingdom |
0.3 (0.3) |
0.9 (1.0) |
1.6 (1.4) |
1.4 (1.5) |
|
Japan |
1.5 (1.7) |
0.0 (0.4) |
1.5 (1.0) |
0.8 (1.1) |
|
OECD |
1.7 (1.7) |
1.7 (1.8) |
1.9 (1.9) |
1.8 (1.7) |
|
China |
5.2 (5.2) |
5.0 (5.0) |
4.5 (4.5) |
4.3 (4.3) |
|
Nordic countries |
0.3 (0.4) |
1.3 (1.1) |
2.2 (2.2) |
2.4 (2.5) |
|
Baltic countries |
0.0 (0.0) |
1.0 (0.9) |
2.3 (2.4) |
2.7 (2.7) |
|
World (PPP) |
3.2 (3.2) |
3.2 (3.2) |
3.2 (3.1) |
3.1 (3.1) |
|
Nordic and Baltic countries. GDP, y-o-y changes, % |
|
|
|
|
|
Norway |
0.0 (0.5) |
2.3 (1.6) |
2.2 (1.9) |
1.2 (1.2) |
|
Denmark |
2.5 (2.5) |
2.8 (2.4) |
2.6 (3.0) |
3.0 (3.0) |
|
Finland |
-1.2 (-1.2) |
-0.3 (-0.5) |
1.5 (1.5) |
1.8 (1.8) |
|
Lithuania |
0.3 (0.3) |
2.5 (2.4) |
2.8 (2.8) |
2.9 (2.9) |
|
Latvia |
1.7 (1.7) |
-0.4 (-0.4) |
1.8 (1.8) |
2.2 (2.2) |
|
Estonia |
-3.0 (-3.0) |
-0.9 (-0.9) |
1.8 (2.2) |
2.8 (2.8) |
|
Swedish economy. Y-o-y changes, % |
|
|
|
|
|
GDP, actual |
-0.2 (-0.3) |
0.5 (0.5) |
2.2 (2.2) |
3.1 (3.1) |
|
GDP, day-adjusted |
0.0 (-0.1) |
0.5 (0.5) |
2.4 (2.4) |
2.9 (2.9) |
|
Unemployment rate, % (EU definition) |
7.7 (7.7) |
8.4 (8.5) |
8.7 (8.8) |
8.3 (8.5) |
|
CPI |
8.5 (8.5) |
2.8 (2.8) |
0.4 (0.3) |
1.9 (1.7) |
|
CPIF |
6.0 (6.0) |
1.9 (1.8) |
2.0 (1.7) |
2.0 (2.0) |
|
Public sector balance, % of GDP |
-0.8 (-0.6) |
-1.6 (-1.0) |
-1.5 (-1.3) |
-1.0 (-0.5) |
|
Policy rate (December) |
4.00 (4.00) |
2.50 (2.50) |
2.00 (2.0) |
2.00 (2.00) |
|
Exchange rate, EUR/SEK (December) |
11.13 (11.13) |
11.46 (11.75) |
11.30 (11.40) |
11.10 (11.20) |