Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Nordic Outlook: Svåra vägval ut ur krisen

Lättade restriktioner har gett tillväxtstöd i Europa medan USA:s expansion ser ut att bromsa in mer än väntat när hushållen möter motvind från finanspolitik och hög inflation. Global BNP växer med 5,9 procent i år och 4,4 procent 2022, följt av en tillväxt något över trend 2023. Coronaviruset fortsätter att påverka men riskbilden förskjuts alltmer mot frågor kring inflation, utbudsbegränsningar och centralbankernas exitstrategier. 

Efter tvära kast under pandemin har prognosbilden stabiliserats. Global BNP växer med 5,9 procent i år och 4,4 procent 2022, vilket är i linje med prognosen i maj. 2023 saktar BNP-tillväxten ner till 3,4 procent när ekonomierna i lite olika takt närmar sig ett mer normalt läge. I Europa ledde restriktionslättnader till att återhämtningen andra kvartalet blev starkare än väntat. Euroområdets BNP-prognos för i år höjs från 3,8 till 4,6 procent, följt av 4,3 respektive 2,5 procent 2022 och 2023. I USA saktar konsumtionen in efter tidigare boom när köpkraften pressas av bortfallande stimulanser och hög inflation. BNP-prognos sänks därför från 6,5 till 6 procent i år, följt av 4,2 respektive 2,1 procent 2022 och 2023. Utvecklingsekonomierna (EM) revideras ned något i år, främst Kina och Indien, när nya virusvågor tvingar fram nya nedstängningar. 

Ny riskbild med svagare pandemikoppling

Återkommande smittvågor gör att pandemin påverkar samhällslivet under en längre period än väntat. Men detta bryter inte återhämtningen eftersom trenden mot mildare restriktioner ändå fortsätter i Europa och USA. Nedåtriskerna börjar i istället i högre grad handla om inflation och misslyckanden kopplade till centralbankernas exitstrategier. I särskilt USA reser kombinationen av snabb nedgång i arbetslösheten och hög inflation frågor kring tidpunkten för att dra tillbaka stimulanserna. Oväntat höga inflationstal de senaste månaderna i kombination med flaskhalsproblem för produktion och transporter gör att inflationsprognoserna justeras uppåt. Vi står ändå fast vid bedömningen att inflationen faller tillbaka och därmed inte tvingar fram en hård penningpolitisk åtstramning. Arbetsutbudet väntas öka när olika tillfälliga faktorer lättar. Inflationsuppgången under våren har främst drivits av tillfälliga prisimpulser kopplade till återöppnandet av ekonomin. Marknadens inflationsförväntningar indikerar heller ingen oro. På sikt blir ändå utbudsrestriktioner på arbetsmarknaden allt viktigare eftersom ekonomierna kommer tillbaka till sin förkristrend tidigare än väntat.

Fed och ECB går i olika takt när inflationsbilderna skiljer sig åt

Större inflationsrisker i USA gör att Fed tar täten i normaliseringen av penningpolitiken. Obligationsköpen börjar trappas ned i december och avslutas i september 2022. Försiktiga räntehöjningar inleds under första kvartalet 2023 till en ränta på 0,75 procent i slutet av året. ECB:s nya målformulering, i kombination med en inflation som faller tillbaka under målet, gör att normaliseringen påbörjas betydligt senare. Nya program för obligationsköp lanseras under 2022 och räntan hålls oförändrad under hela prognosperioden. Bank of England inleder försiktiga höjningar i maj 2022 som svar på stigande resursutnyttjande. Långa räntor vänder åter uppåt men i måttlig takt. Den 10-åriga statsobligationsräntan i USA stiger till 2,20 procent i slutet av 2023 medan motsvarande tyska ränta ligger något över noll. Dollarn stärks. EUR/USD bottnar på 1,13 i slutet av 2022.

Uppreviderade prognoser i Norden och Baltikum

Lättade restriktioner har förbättrat BNP-utsikterna för de nordiska ekonomierna. Efter det oväntat starka BNP-utfallet för andra kvartalet är Sveriges ekonomi redan tillbaka på nivån före pandemin. Fortsatt stor potential för återhämtning av hushållens konsumtion och tjänsteexport talar för accelererande tillväxt under andra halvåret. BNP väntas växa med 4,6 procent i år och 3,9 procent nästa år: en liten upprevidering för i år men något lägre för 2022 jämfört med prognosen i maj. 

Trots osäkerhet kring pandemin har återhämtningen tagit fart i Norge. Främsta drivkraft är en stark konsumtion som får stöd av finanspolitiska stimulanser. BNP växer med 2,7 procent i år och 3,7 procent nästa år. Trots inflation under målet höjer Norges Bank räntan i september och troligen även december.

Det snabba öppnandet av ekonomin har fått tillväxten att växla upp i Danmark. BNP-prognosen för i år höjs till 3,6 procent medan 2022 revideras ned till 4,1 procent. Stark valuta har tvingat Nationalbanken att intervenera och troligen måste räntan sänkas nästa år.

Finlands recession 2020 var måttligare än övriga euroområdet och detsamma gäller återhämtningen. BNP växer med 3,2 procent i år och 3,0 procent 2022. Låg produktivitet och krympande befolkning hämmar tillväxtpotentialen.

Baltikum visar en blandad bild. Återhämtningen förblir generellt robust, samtidigt som flera av länderna möter kapacitetsrestriktioner. Spänningar kopplade till krisen i Belarus ger vissa negativa effekter för Litauen, BNP växer med drygt 4,3 procent i år följt av 3,6 procent 2022. Återhämtningen i Lettland drivs av export och investeringar, med nedåtrisk från långsamma vaccinationer. BNP växer med 4,3 procent i år och med 5,2 under 2022. Den snabba återhämtningen i Estland överraskar. Framöver får konsumtionen stöd av stora utbetalningar från pensionssystemet, medan utbudsproblem begränsar potentialen på sikt. BNP växer med 6,6 procent i år följt av 4,5 nästa år.

Nordic Outlook 

Nordic Outlook utkommer fyra gånger i året. Rapporten sammanställs av SEB:s research team och innehåller förutom makroekonomiska analyser även ett antal temaartiklar, denna gång kring e-valutor, extremvädrets konsekvenser, inflationens varaktighet, EM-ekonomierna samt den svenska finanspolitiken.

Läs Nordic Outlook september 2021