USA visar fortsatt styrka, Kina bromsar in och euroområdet kämpar med både strukturella och konjunkturella problem. Kampen mot inflationen är i stort sett vunnen och centralbankerna sänker räntor på bred front.
– Att USA-valen nu är avklarade rätar ut en del frågetecken, men många kvarstår. Vi antar att USA höjer tullarna mot framför allt Kina; de högsta nivåerna som nämnts under valrörelsen, det vill säga 60 procent mot Kina och 20 procent mot resten av världen, blir dock brickor i ett förhandlingsspel. Höga tullar kan också skada USA:s ekonomi och därför tror vi att både nivåer och varaktighet blir föremål för förhandling. Än så länge är därför både tillväxt- och inflationseffekter från Trumps handelspolitik svårbedömda, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
– Den stora risken för den globala tillväxtprognosen är att höjda tullar följs av utökade motåtgärder samtidigt som osäkerheten ökar. Högre inflation, ihop med allmänt förhöjd osäkerhet, kan få centralbanker att behöva strama åt politiken, hushåll att spara mer och företag att tveka kring investeringar i en negativ tillväxtspiral, säger Jens Magnusson.
Inflationen och tillväxten avtar, centralbankspolitiken formas därefter
SEB:s analytiker har höjt USA:s tillväxtprognoser 2024–2025 till 2,7 respektive 2,0 procent, drivet av konsumtionsstarka hushåll. Tillväxten blir måttlig i euroområdet och stannar på 0,8 respektive 1,3 procent i år och nästa år, när Tyskland kämpar med konjunktur- och strukturproblem. Kina tyngs av tidigare kreditexpansion som skapat problem på fastighetsmarknaden och en exportinriktad tillväxtmodell som nu möter handelshinder och tullar. Att inflation och tillväxt bromsar in i olika takt avspeglas i centralbankspolitiken. Feds styrränta bottnar på lite högre nivå än tidigare förväntat, 3,50 procent, och ECB:s styrränta på lite lägre nivå, 1,50 procent.
– Inflationsnedgången ger högre realräntor och betydligt tamare uppgång i konsumtpriserna ger Europeiska centralbanken möjlighet att stötta ekonomin med hjälp av större räntesänkningar än väntat. Rekordstor offentlig skuld innebär att penningpolitikens beslutsfattare måste ta ett större konjunkturansvar, säger SEB:s chefsstrateg Jussi Hiljanen.
Finland lämnar långsamt lågkonjunkturen bakom sig
Finlands BNP ligger fortfarande under 2023 års nivå, men på senare tid har vi sett små, kvartalsvisa ökningar. Ekonomin kommer gradvis att gynnas av lägre räntor. Vi räknar med att BNP backar med 0,5 procent 2024, för att på lite längre sikt återhämta sig med 1,5 procent 2025 och 1,8 procent 2026.
Den största bromsklossen för ekonomin har varit kapitalinvesteringarna, som har fallit med 20 procent sedan toppen 2022. Medan investeringar i maskiner och utrustning har varit på hygglig nivå har byggsektorn – särskilt bostadssektorn – sett en markant nedgång. Byggstarter har fallit med 50 procent från toppåret 2021 och nya bygglov har fallit till mindre än en tredjedel av nivån samma år. Även om aktiviteten på marknaden fortfarande är låg borde prisstabiliseringen, i kombination med lägre räntor, gradvis börja höja farten på bostadsmarknaden.
Hög inflation och svagt konsumentförtroende har gjort att hushållens konsumtion legat stilla under de senaste tre åren. På senare tid har dock konsumentförtroendet förbättrats något och detaljhandelsförsäljningen verkar ha stabiliserats. På grund av de finska hushållens relativt höga skuldsättning, inklusive en hög andel rörlig ränta, kommer lägre räntor att ha en starkare positiv inverkan på köpkraften än i många andra länder. I kombination med en starkare arbetsmarknad väntas detta inverka positivt på kosumtionen under prognosperioden.
Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook aug. 2024)
| Internationell ekonomi. BNP. Årlig förändring i % | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 |
| USA | 2,9 (2,5) | 2,7 (2,5) | 2,0 (1,5) | 1,7 (1,8) |
| Euroområdet | 0,4 (0,4) | 0,8 (0,8) | 1,3 (1,6) | 1,6 (1,5) |
| Storbritannien | 0,3 (0,1) | 1,0 (1,1) | 1,4 (1,1) | 1,5 (1,5) |
| Japan | 1,7 (1,7) | 0,4 (0,4) | 1,0 (1,0) | 1,1 (1,1) |
| OECD | 1,7 (1,6) | 1,8 (1,7) | 1,9 (1,8) | 1,7 (1,7) |
| Kina | 5,2 (5,2) | 5,0 (5,0) | 4,5 (4,5) | 4,3 (4,3) |
| Norden | 0,4 (0,4) | 1,1 (0,9) | 2,2 (2,5) | 2,5 (2,6) |
| Baltikum | 0,0 (-0,9) | 0,9 (1,3) | 2,4 (2,5) | 2,7 (2,7) |
| Världen (PPP) | 3,2 (3,2) | 3,2 (3,1) | 3,1 (3,2) | 3,1 (3,1) |
| Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i % | ||||
| Norge | 0,5 (0,5) | 1,6 (1,6) | 1,9 (2,4) | 1,2 (2,2) |
| Danmark | 2,5 (2,5) | 2,4 (2,0) | 3,0 (3,1) | 3,0 (3,0) |
| Finland | -1,2 (-1,2) | -0,5 (-0,6) | 1,5 (1,5) | 1,8 (1,8) |
| Litauen | 0,3 (-0,3) | 2,4 (2,4) | 2,8 (2,6) | 2,9 (2,9) |
| Lettland | 1,7 (-0,3) | -0,4 (0,8) | 1,8 (2,2) | 2,2 (2,5) |
| Estland | -3,0 (-3,0) | -0,9 (-0,7) | 2,2 (2,5) | 2,8 (2,7) |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | ||||
| BNP, faktisk | -0,3 (-0,2) | 0,5 (0,6) | 2,2 (2,8) | 3,1 (2,9) |
| BNP, dagkorrigerad | -0,1 (0,1) | 0,5 (0,5) | 2,4 (3,0) | 2,9 (2,7) |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 7,7 (7,7) | 8,5 (8,5) | 8,8 (8,5) | 8,5 (8,2) |
| KPI | 8,5 (8,5) | 2,8 (2,9) | 0,3 (1,2) | 1,7 (1,1) |
| KPIF | 6,0 (6,0) | 1,8 (1,9) | 1,7 (2,0) | 2,0 (1,8) |
| Offentligt saldo (% av BNP) | -0,6 (-0,6) | -1,0 (-1,0) | -1,3 (-1,0) | -0,5 (-0,5) |
| Styrränta (dec) | 4,00 (4,00) | 2,50 (2,75) | 2,00 (2,25) | 2,00 (2,00) |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 11,13 (11,13) | 11,75 (11,10) | 11,40 (10,80) | 11,20 (10,55) |