Nordic Outlook: Tillväxtprognoserna ljusnar globalt – Finlands ekonomi svag det här året

Trots den geopolitiska oron och dramatiken kring Fed och de uppskjutna räntesänkningarna står sig den övergripande bilden med fallande inflation och en normalisering av ekonomin globalt, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Viss ljusning i globala tillväxtutsikter i en mer divergerande värld

USA:s ekonomi har fortsatt att trotsa motvinden från höga räntor och konsumentpriser och vi har skrivit upp vår BNP-prognos för USA med nära en procentenhet i år, till 2,5 procent. Övriga BNP-revideringar är relativt små. Ett svagt Tyskland håller tillbaka tillväxten i Euroområdet under första halvåret och BNP växer med 0,6 procent. Kina lyckas med hjälp av finanspolitiskt stöd nå sitt tillväxtmål på 5 procent i år trots fortsatt motvind från svag konsumtion, fastighetsmarknad och geopolitik. För Nordens del får Danmark en tillväxtskjuts av läkemedelssektorn och Norge av oljesektorn. Trots USA-styrkan förblir global tillväxt måttlig, kring 3 procent per år under 2024 och 2025.

– Ett antal faktorer har stor betydelse för var i tillväxtligan länder hamnar. Det handlar om räntekänslighet, grad av finanspolitisk stimulans, förändringar i tillgångspriser, industriberoende – framför allt till Kina – och industripolitik, exponering mot energikrisen samt produktivitet. Ju mer exponerade länder har varit för dessa faktorer, positivt eller negativt, desto bättre eller sämre har tillväxten varit, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.

Inflationen på väg ner, trots vissa bakslag

Vi ser den nedåtgående inflationstrenden som intakt men – precis som den allmänna ekonomiska utvecklingen – mer splittrad än förväntat. Större delen av de senaste årens inflationsuppgångar har trots allt reverserats. Att konjunkturen mattas av, även något i USA, väntas sätta avtryck i en svagare prisutveckling framöver. De långsiktiga inflationsförväntningarna ligger nära inflationsmålen medan det stora orosmolnet fortfarande är tjänstesektorn. Att efterfrågan hållits uppe, i kombination med en arbetsmarknad som bara försvagats måttligt, förblir ett orosmoln. Löneökningarna har dock saktat in betydligt i USA och under våren har det synts tecken på avmattning även i Europa.

ECB går före Fed 

Fed förväntas nu avvakta med räntesänkningar till åtminstone september och går därefter långsammare fram än vi tidigare bedömt, med totalt två räntesänkningar i år och fyra under 2025. För ECB:s del är ekonomin svag, inflationen har fallit ungefär som väntat men fokus har skiftat till långsiktiga inflationsrisker och en vilja att ha vårens avtalsrörelser på plats för att säkerställa att inflationstrycket fortsätter vara under kontroll. ECB har i princip ”lovat” en junisänkning. Totalt väntar vi oss fyra ECB-sänkningar under 2024 och fyra under 2025. Den reviderade USA-bilden har bidragit till högre nominella och reala räntor och en starkare US-dollar. Skillnaderna och spänningarna ökar därmed på flera plan mellan USA och resten av världen. 

– Inflationsbesvikelserna i USA har nu varit något för stora för att avfärda som bara tillfälliga och något som Fed därmed skulle kunna bortse från. Vi bedömer att ECB och andra centralbanker kan ligga ett par sänkningssteg före Fed, men därefter, och mycket beroende på marknadsreaktionerna, kan uppförsbacken bli brantare. Frågan kan ställas på sin spets om Feds räntesänkningar skjuts ännu mer på framtiden. Kommande månaders USA-data blir ur detta perspektiv viktiga, säger Daniel Bergvall.

Finlands ekonomi fortsätter att vara svag i år

Exporten och investeringarna i Finland har fallit kraftigt. Återhämtningen blir långsam och BNP backar en aning 2024. En starkare fastighetsmarknad och exporttillväxt lyfter tillväxten till 2 procent 2025.

Svag efterfrågan hämmar tillverkningsindustrin. Även om industriproduktionen har varit starkare än genomsnittet i euroområdet fortsätter nedgången i orderingången, med påföljd att aktiviteten lider. Den viktiga pappers- och massaindustrin har förbättrats, men nedgången påverkar nu även elektronikproduktionen, en annan viktig sektor. Även om det värsta kan vara över fortsätter den svaga efterfrågan, vilket innebär utmaningar för den sencykliska tillverkningsindustrin i Finland. Exporten faller med 2,2 procent i år för att sedan återhämta sig till en tillväxttakt på 3 procent 2025.

Byggandet har i stort sett avstannat. Ett annat centralt problem för ekonomin har varit den svaga investeringsviljan, särskilt inom byggsektorn. I januari 2024 utfärdades endast 331 bygglov, vilket är lägsta nivå sedan 1995. Antalet bostadsaffärer under fjärde kvartalet 2023 var ungefär hälften så många som under 2021. Trots den förväntade räntenedgången är företagen försiktiga med nyinvesteringar. Som en följd av detta väntas de fasta bruttoinvesteringarna falla med ytterligare 2 procent 2024. Investeringarna förbättras med 4 procent 2025, men en storskalig återhämtning i byggaktiviteten dröjer sannolikt till 2026.

Nyckeltal

 (inom parentes prognoserna från januari 2024)