Global BNP växer med knappt 3 procent 2025 och 2026, det visar SEB:s senaste Nordic Outlook. USA och Kina drabbas hårdast men tillväxtmässiga och finansiella spridningseffekter når hela världsekonomin. Finanspolitiska stimulanser gör att Europa klaras sig bättre och centralbanker fortsätter att sänka styrräntorna.
– Den förvirring som råder kring tullar, handel och globala relationer påverkar i hög grad de ekonomiska utsikterna. Osäkerheten gör investeringsbeslut svårare och både företag och hushåll försiktigare. På längre sikt ställs också allvarliga frågor om hur den finansiella och ekonomiska världsordningen ska se ut. Sviktande omvärldsförtroende för den amerikanska politiken har lett till ett ifrågasättande av både den amerikanska dollarn som världens reservvaluta och av amerikanska statsobligationer som det finansiella systemets säkraste tillgångar, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Inbromsning, men ingen recession
Global tillväxt hamnar strax under 3 procent per år 2025–2026, vilket är låga siffror i ett historiskt perspektiv. Tillväxtprognosen för USA mer än halveras för i år och sänks med cirka en halv procentenhet 2026, men USA undviker ändå en recession. Kina når inte det politiskt satta tillväxtmålet på 5 procent och ekonomin växer troligen svagare än vad officiell statistik visar. Euroområdet klarar sig bättre, främst tack vare tyska finanspolitiska stimulanser. Tillväxten revideras ändå ned ett par tiondelar.
– Det är tydligt att USA och Kina befinner sig på ekonomisk och säkerhetspolitisk kollisionskurs. Mellan dessa jättar ska EU navigera, en region vi tror både USA och Kina vill ha på sin sida. Med rätt politik kan EU bli en relativ vinnare, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
Tullarna kan dämpa inflationen i Europa
De amerikanska tullarna kommer att ge ett tillfälligt inflationslyft i USA, som delvis motverkas av den ekonomiska avmattningen och fallande efterfrågan. I länder som inte inför svarstullar blir det ingen direkt uppåtriktad effekt på priserna. I stället kan inflationen i vissa länder bromsa in något när den globala efterfrågan dämpas på grund av överkapacitet och att USA:s tidigare import från Kina och Sydostasien nu måste hitta andra marknader. Andra dämpande effekter kan vara en svagare dollar, fallande energipriser och högre produktivitet som som härstammar från artificiell intelligens.
Komplext läge för centralbanker
Även om inflationen har fallit tillbaka ligger den i många länder fortfarande över målet. I huvudsak stabila inflationsförväntningar ger ändå penningpolitiskt manöverutrymme.
-Vår bedömning är att räntepolitiken i bland annat USA och Europa har goda möjligheter att stötta tillväxt och arbetsmarknad genom ytterligare räntesänkningar under 2025 och 2026, säger chefsstrategen Jussi Hiljanen.
- Tullarna accelererar prisökningarna i USA, men Fed är redo att sänka styrräntan för att stödja den ekonomiska tillväxten och vi räknar med att de sänker räntan med en procentenhet till hösten 2026, fortsätter Hiljanen.
Till skillnad från i USA ser man i Europa effekterna av de amerikanska tullarna som ett nedåttryck på inflationen. Tillsammans med negativa tillväxteffekter gör detta att Europeiska centralbanken kommer att sänka räntan med ytterligare 0,75 procentenheter under de kommande månaderna.
Finland på efterkälken
Finlands återhämtning har ännu inte fått fäste, trots att närliggande länder visar tecken på en förbättrad ekonomisk utveckling. Stagnerande hushållsefterfrågan, svag export, en trög byggsektor och begränsade offentliga utgifter fortsätter att begränsa tillväxten. BNP ökar med drygt 1 respektive knappt 2 procent 2025 och 2026. En högre tillväxt kräver att hushållens förtroende förbättras och att omvärldens efterfrågan ökar.
I mitten av 2024 visade tillverkningsindustrin tecken på återhämtning och industriproduktionen ökade snabbt. Återhämtningen visade sig dock vara kortvarig och produktionen har sedan dess stagnerat. Även om det finns några ljuspunkter – särskilt inom trä- och pappersindustrin – räcker det inte för att kompensera för nedgångar i andra viktiga sektorer. Den senaste tidens turbulens i USA:s handelspolitik ökar också osäkerheten och riskerna för ekonomin, särskilt med tanke på att 10 procent av varuexporten och 15 procent av tjänsteexporten 2024 gick till USA. Vi förväntar oss fortfarande att omvärldsefterfrågan förbättras något under andra halvåret, vilket resulterar i en exportökning på 2,5 procent i år och 3,0 procent 2026.
Hushållens efterfrågan är fortsatt svag till följd av ökad osäkerhet, neddragningar i sociala transfereringar och höga räntor. Detaljhandelns försäljning har varit oförändrad i över två år och är fortfarande 10 procent lägre än toppnivåerna tidigt 2021. Lågt konsumentförtroende i kombination med svagt momentum på andra håll i ekonomin innebär att konsumtionen återhämtar sig måttligt och gradvis. Konsumtionen ökar med 0,6 procent i år. Nästa år – när arbetslösheten minskar och hushållens förutsättningar förbättras – ökar konsumtionen något snabbare, med strax under 1,5 procent.
Mer om Nordic Outlook, inklusive webbfilm och podd
Nyckeltal i ekonomin: (siffror inom parentes från Nordic Outlook februari 2025)
|
International economy. GDP. Year-on-year changes, % |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
|
United States |
2.9 |
2.8 (2.8) |
1.1 (2.4) |
1.3 (1.9) |
|
Euro area |
0.4 |
0.9 (0.8) |
1.0 (1.1) |
1.2 (1.4) |
|
United Kingdom |
0.4 |
1.1 (0.9) |
0.9 (1.6) |
1.2 (1.4) |
|
Japan |
1.5 |
0.1 (0.0) |
0.8 (1.5) |
0.8 (0.8) |
|
OECD |
1.7 |
1.8 (1.7) |
1.3 (1.9) |
1.4 (1.8) |
|
China |
5.4 |
5.0 (5.0) |
4.2 (4.5) |
4.0 (4.3) |
|
Nordic countries |
0.3 |
1.7 (1.3) |
1.5 (2.2) |
2.0 (2.4) |
|
Baltic countries |
0.3 |
1.2 (1.0) |
2.2 (2.3) |
2.4 (2.7) |
|
World (PPP) |
3.5 |
3.2 (3.2) |
2.8 (3.2) |
2.8 (3.1) |
|
Nordic and Baltic countries. GDP, y-o-y annual change, % |
|
|
|
|
|
Norway |
0.1 |
2.1 (2.3) |
1.9 (2.2) |
0.9 (1.2) |
|
Denmark |
2.5 |
3.7 (2.8) |
1.9 (2.6) |
2.5 (3.0) |
|
Finland |
-1.2 |
-0.1 (-0.3) |
1.1 (1.5) |
1.8 (1.8) |
|
Lithuania |
0.3 |
2.8 (2.5) |
2.7 (2.8) |
2.5 (2.9) |
|
Latvia |
2.9 |
-0.4 (-0.4) |
1.6 (1.8) |
1.9 (2.2) |
|
Estonia |
-3.0 |
-0.3 (-0.9) |
1.8 (1.8) |
2.8 (2.8) |
|
The Swedish economy, y-o-y changes, % |
|
|
|
|
|
GDP, actual |
-0.1 |
1.0 (0.5) |
1.6 (2.2) |
2.9 (3.1) |
|
GDP, day-adjusted |
0.1 |
1.0 (0.5) |
1.8 (2.4) |
2.7 (2.9) |
|
Unemployment rate (%) (EU definition) |
7.7 |
8.4 (8.4) |
8.8 (8.7) |
8.5 (8.3) |
|
CPI |
8.5 |
2.8 (2.8) |
0.6 (0.4) |
1.7 (1.9) |
|
CPIF |
6.0 |
1.9 (1.9) |
2.5 (2.0) |
1.9 (2.0) |
|
Public sector balance (% of GDP) |
-0.8 |
-1.5 (-1.6) |
-1.0 (-1.5) |
-1.0 (-1.0) |
|
Policy rate (December) |
4.00 |
2.50 (2.50) |
2.00 (2.00) |
2.00 (2.00) |
|
Exchange rate, EUR/SEK (December) |
11.13 |
11.46 (11.46) |
10.60 (11.30) |
10.20 (11.10) |