Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Presidentvalet i USA - reflektioner om världsekonomin och marknadsutvecklingen

Det amerikanska presidentvalet är över och de värsta hotbilderna som målades upp som valdagens eftermäle kunde undvikas i och med att slutresultatet var så entydigt. Efter en klar seger för republikanerna riktas nu uppmärksamheten mot den blivande presidentens linjedragningar, utnämningar och dialoger med andra statschefer. 

Av särskilt intresse är naturligtvis den framtida handelspolitiken och säkerhetspolitiken, både internationellt och i relation till USA:s inrikespolitiska situation.

Som många prognoser inför valet antydde kan Trumps seger ses som en positiv faktor för den amerikanska ekonomin. Men samtidigt ökar osäkerheten i både Europa och Kina. 

Kort- och långsiktig inverkan på ekonomin

Att analysera valresultatets inverkan på internationella konjunkturfaktorer är dock svårt. På kort sikt har löften om att stödja tillväxten, hålla tillbaka eller stabilisera levnadskostnaderna för medborgarna och ge bättre räntevägledning välkomnats av marknaderna. På lite längre sikt kvarstår dock oron för eventuella nya handelspolitiska begränsningar, inflationstryck och en inbromsning i den internationella handeln. Utmaningen är att definiera vad som är kort respektive lång sikt. Det handelspolitiska hotbilderna kan också ses som gynnsamt för den internationella handeln på kort sikt, eftersom företag kan förväntas köpa och fylla på sina lager så mycket som möjligt innan nya tullar införs. Så skedde också i början av Trumps första mandatperiod. Då tog implementeringen av handelstullar, från ritbord till praktik, ca 1,5 år och även om tidsplanen denna gång kan uppskattas vara betydligt snabbare beräknas det dröja till mitten av 2025 innan några nya tullar kan förväntas träda i kraft.

Uppgång på aktiemarknaden och stärkt dollar

När det gäller riskaptiten på marknaden har det amerikanska valresultatet tagits emot väldigt positivt, särskilt på den amerikanska aktiemarknaden. Aktierna steg under den resterande delen av velveckan 5–8 procent, med framför allt småbolagen i topp. Samtidigt stärktes dollarn mot euron med ett par procentenheter.

Den amerikanska 10-åriga statsobligationsräntan hade å sin sida stigit kraftigt redan före valet (+50 baspunkter i oktober), fortsatte att stiga direkt efter valet och sjönk sedan tillbaka till nivåerna före valet i kölvattnet av Federal Reserves beslut att sänka räntan.

Det är värt att notera att avkastningen på aktiemarknaderna i både Europa och på tillväxtmarknaderna inför valet låg långt efter den amerikanska, till och med något negativ. Vår marknadssyn är oförändrad och vi behåller övervikten på aktiemarkanderna, och med extra vikt på amerikanska bolag.  

Antti Katajisto

Placeringsdirektör