Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.
Som fondplacerare behöver du inte ta ställning till vilka placeringsobjekt du ska välja, hur du viktar placeringarna eller den optimala köp- eller säljtidpunkten.
En fond kan beskrivas som en portfölj av värdepapper som ägs av alla som har investerat i fonden. Kapitalet i den kollektivt ägda portföljen placeras av en portföljförvaltare, som följer fondens stadgar i placeringsverksamheten. En enskild placerare äger andelar i fonden. Fondkapitalet fördelas i lika stora fondandelar, som ger ägaren rätt till fondförmögenheten i motsvarande grad. Antalet fondandelar motsvarar det placerade kapitalet vid köptillfället, och ändras bara om du säljer eller köper fler andelar.
Värdet på fondandelen bestäms efter köptillfället på dagskursen. Kursen är det samma som det sammanlagda dagsvärdet av fondens alla placeringar och tillgångar vid utgången av en bankdag. En fondandel fungerar alltså som en aktie, vars värde kan stiga och sjunka dagligen. Precis som en aktie ger också fondandelen dig rätt att delta i fondens andelsägarstämma och rätt till eventuell dividend, i fall du är innehavare av fondens avkastningsandelar.
Placeringsfonder brukar delas in i aktie-, bland- och räntefonder på basis av den huvudsakliga placeringsinriktningen. Med växande popularitet har fondutbudet breddats. Efterfrågan och samhällsfenomen har lett till att nya fondtyper har utvecklats. Andra fondtyper är t ex fond i fonder, hedge fonder, indexfonder, ideella eller etiska fonder, branschfonder och geografiska fonder.
Aktiefonderna placerar huvudsakligen i aktier eller aktierelaterade värdepapper och lämpar sig bäst för långsiktiga placeringar.
Den förväntade avkastning är hög, men speciellt på kort sikt kan värdeförändringarna vara betydande. Aktiefondernas värdeutveckling följer utvecklingen på aktiemarknaderna. Risken i en aktiefond är dock mindre än i enskilda aktieplaceringar, eftersom fondens medel är placerade i många olika objekt. Många aktiefonder placerar även på flera olika marknader och i olika sektorer, vilket också minskar risken i jämförelse med direkta aktieplaceringar.
Blandfonder investerar i en mix av aktier och räntebärande värdepapper.
Förvaltaren för en blandfond följer med marknadsläget och fattar beslut om hur stor andel av fondens kapital som placeras på aktie- respektive räntemarknaden. Ränte- och aktieplaceringarnas vikt i portföljen, variationsgränserna och den geografiska fördelningen av fondens kapital definieras i fondens stadgar. Risken i blandfonderna är lägre än i en aktiefond men högre i jämförelse med en räntefond.
Räntefonderna placerar hela fondförmögenheten i olika typer av räntebärande värdepapper. Räntefonderna brukar kategoriseras antingen som kort- eller långräntefonder.
Korta räntefonder placerar i värdepapper utgivna av banker, stater eller företag och vars ränterisk är kortare än ett år. Fondernas målsättning är vanligtvis att på längre sikt uppnå en avkastning som överstiger 3 månaders euribor.
Långa räntefonder är obligationsfonder, Investment Grade och High Yield fonder och Emerging Markets Debt fonder. Obligationsfonderna placerar sina medel främst i ränteinstrument, vars ränterisk är 6 år i medeltal. Placeringsobjekt är masskuldebrevslån emitterade av t ex stat, offentliga samfund eller företag.
Räntefonderna är ett bra alternativ för placerare som vill ha en stabil avkastning till relativt liten risk. De lämpar sig för såväl kort- som långfristiga placeringar. Korträntefonder är alternativ till depositioner och kan behändigt utnyttjas för kassahantering. Obligationsfonder lämpar sig främst för långsiktigare placeringar.
En Fond i fond är en fond som investerar i olika fonder istället för i olika värdepapper.
En Fond i fond är en fond som investerar i olika fonder istället för i olika värdepapper. Genom att investera i en Fond i fond överlåter du till proffs att sätta samman en diversifierad fondportfölj.
En hedgefond har friare placeringsregler än vanliga fonder, och kan därför ha en avkastning som avviker från andra typer av fonder. Hedgefondens mål är ofta att nå en positiv avkastning oavsett hur marknaderna rör sig. På så sätt kan en hedgefond fungera som ett skydd (hedge) när det är oroligt på de finansiella marknaderna. Men det finns många olika typer av hedgefonder och riskerna kan variera mycket.
En fond har ofta två serier, eller två olika andelar. I Finland registrerade SEB-fonder benämns serierna A och B, eller mera beskrivande avkastnings- (A) och tillväxtserie (B).
Till innehavare av A-andelar betalar fonden årlig dividend (avkastning) enligt stadgarna. Dividenden betalas kontant till ditt konto.
Samma fonds innehavare av B-andelar får ingen dividend. Avkastningen blir kvar i fonden och kommer dig till godo i form av värdestegringen (tillväxt) i fondandelsvärdet. Det är orsaken till att värdet på samma fonds A- och B-andelar skiljer sig från varandra, trots att placeringarna är de samma.
I vissa i Finland registrerade SEB-fonder finns också en I-serie. Dessa fonder är avsedda för institutionella placerare.
Läs om hållbarhetsprinciperna i våra placeringsfonder.
