Vi har gjort en allokeringsförändring som medför att aktiemarknadsvikten minskas och frigjorda medel riktas mot euroområdets statsobligationer. Aktievikten minskas främst i USA och delvis på de europeiska aktiemarknaderna, men båda regioner behåller trots det sin överviktning. Likaså bibehåller vi övervikten på aktiemarknaderna totalt sett. 

Den globala cykliska utvecklingen och tillväxten fortsätter att drivas av USA och det ser fortfarande ut som om alla revideringar av tillväxtprognoser och aktivitetssiffror kommer att vara positiva. Detta stöds av industri-, tjänstesektor- och konsumentförtroendet och inte minst  av sentimentet bland mindre företag. De senaste arbetsmarknadssiffrorna pekar också på ett starkt drag i den amerikanska ekonomin.

Globalekonomin har också sett ett litet lyft. Handelsdata från USA, Kina och euroområdet visar på en tydlig uppgång i aktiviteten, delvis driven av osäkerhet om hur handelspolitiken kommer att se ut på sikt. Sammantaget ligger Europa dock lågt, säskilt på grund av svagheten i Tysklands ekonomi. Från Kina inväntas finanspolitiska besked för att råda bot på de strukturella problemen, men senaste veckas tillväxtsiffror för det fjärde kvartalet 2024var oväntat starka. Detta mot bakgrunden av den stärkta handelsbalansen. Tillväxtmarknadernas attraktionskraft begränsas dock av det handelspolitiska spelet, där Kina har en avgörande roll.   

Europas äss i ärmen är, förutom den svaga euron och exporten, penningpolitikens inriktning, eventuella framsteg i konflikten mellan Ryssland och Ukraina, marknadsprissättningen, och ett eventuellt tyskt stimulanspaket. Men självklart är den handelpolitiska osäkerheten ett orosmoln även för Europa och tillväxten här. 

Jämfört med förra årets utsikter har dock aktiemarknaderna tappat i attraktionkraft. Temat för världsekonomin 2024, och i synnerhet för USA, har förutom en förbättrad och positivt överraskande tillväxt varit lättare penningpolitik och lägre styrräntor. Men kommunikationen från Federal Reseerve gällande ränteutvecklingen har under den senaste tiden antytt att den kombinationen nu kommer att förändras. På marknaden prisas Fed nu in med högst en räntesänkning i år. Samtidigt har räntorna i USA stigit igen och de europeiska räntorna har följt efter.

Medan man i USA kan se tillväxten och det efterföljande inflationstrycket som de drivande krafterna bakom ränteuppgången, är det i Europa svårt att se samma samband. Ränteuppgången, och i synnerhet  i de långa räntorna i euroområdet, har ökat attraktionskraften för långa löptider. I euroområdet förklaras ränteuppgången också delvis av politisk osäkerhet, som marknaden dock har haft tid att prisa in. Men marknaden förknippas fortfarande med ett flertal osäkerhetsmoment; politiska faktorer, frågetecken kring efterfrågan och stora budgetunderskott. På aktiemarknaderna ökar osäkerheten också genom Trump-administrationens inträde och dess konsekvenser för handels- och säkerhetspolitiken.

Sammangfattningsvis, och taktiskt sett, har attraktionen i långa räntepapper i förhållande till aktier ökat.