Måste ett gåvobrev upprättas skriftligt?

När julen närmar sig funderar många på gåvor till sina nära och kära. Gåvor får en särskild betydelse under julen och ger glädje till både gåvogivaren och mottagaren. Julklappar förknippas sällan med gåvobrev, men det är bra att upprätta ett gåvobrev då man ger gåvor av betydande värde. Varför upprättas ett gåvobrev och när rekommenderas det?

Om gåvor ges ofta och till flera personer är gåvobrevet ett bra sätt att hålla reda på de givna gåvorna. Om man till exempel vill ge så kallade skattefria gåvor, till ett värde under 5 000 euro vart tredje år, är det bra att upprätta ett gåvobrev så att det går att följa upp när gåvorna givits och gåvornas belopp, konstaterar SEB:s Wealth Planner Antti Salmenvaara.

I vissa situationer är det dock obligatoriskt att upprätta ett skriftligt gåvobrev. Den vanligaste orsaken är för att utesluta giftorätten. I detta fall ska gåvogivaren underteckna gåvobrevet i närvaro av två ojäviga vittnen. Därtill ska gåvotagaren underteckna gåvobrevet, så det kan bekräftas att gåvotagaren har godkänt och tagit emot gåvan. En annan vanlig orsak till att upprätta gåvobrev är för att utesluta presumtionen om förskott på arv.

Gåva eller förskottsarv?

Föräldrars gåvorna till sina barn betraktas i regel som förskott på arv. Det finns några undantag från huvudregeln, i vilket fall gåvor vanligtvis inte tolkas som förskott på arv; när en gåva ges till det enda barnet, eller om alla barn får gåvor av samma storlek. Presumtionen om förskott på arv kan oberoende uteslutas med ett separat gåvobrev, varvid det inte behövs efter gåvogivarens död räknas upp tidigare givna gåvor i bouppteckningshandlingen, säger Salmenvaara.    

Om gåvan innehåller villkor eller begränsningar ska gåvobrevet upprättas skriftligen. Ett villkor eller en begränsning kan till exempel vara att förbehålla besittnings- eller avkastningsrätten för sig själv eller för en annan person. Till exempel vid gåvor av fastigheter eller bostäder kan gåvogivaren förbehålla sig besittningsrätten för en viss tid eller för livstid. Vid gåva av aktier är det också vanligt att behålla avkastningsrätten. Förbehållandet av besittnings- och avkastningsrätten belastar således gåvotagaren, vilket innebär att gåvotagaren inte fritt kan förfoga över egendomen.

Besittningsrätten inverkar på gåvans värde

Skatteförvaltningen beaktar belastningen som besittningsrätten medför vid fastställandet av gåvoskatten. Gåvoskatten minskar i jämförelse med en gåva som skulle ha getts utan att förbehålla besittnings- eller avkastningsrätten. Till exempel; en 60-årig förälder ger en placeringsbostad värd 250 000 euro i gåva till sitt barn och förbehåller besittningsrätten till den i 10 år. Gåvoskatten för en gåva på 250 000 euro utan förbehåll är 29 600 euro (11,8 %). Till följd av förbehållande av besittningsrätten dras besittningsrättens värde av från gåvans värde. Besittningsrättens värde beräknas på basis av den årliga avkastningen på fastigheten (standard 5 %/år). I praktiken är värdet på en gåva med förbehåll för besittningsrätten i 10 år 166 100 euro och gåvoskatten 18 032 euro (7,2 %). Hyresinkomsten tillfaller föräldern tills han eller hon fyller 70 år eller fram till dödsfallet, om han eller hon dör tidigare. Värdeökningen på bostaden gynnar i sin tur barnet samt hyresinkomsterna efter tio år.

Därtill är det bra att hålla i åtanke att banken också behöver gåvobrevet till exempel för att överföra värdepapper till gåvotagarens ägo.

– Vi rekommenderar att du diskuterar med en jurist och gör en preliminär beräkning av gåvoskattens storlek ifall du planerar att ge en stor eller betydande gåva. Innan gåvan förverkligas är det alltid en bra idé att diskutera saken med en expert, avslutar Salmenvaara.