SEB introducerar hybridkapitalfond
SEB Hybrid Capital Bond Fund fokuserar på så kallat hybridkapital, främst konvertibla obligationer (CoCos), även kallade Additional Tier 1 (AT1). CoCos kännetecknas av att de är räntebärande, överförbara värdepapper med sämre prioritetsrang som inte har någon förfallodag, men som kan omvandlas till eget kapital eller skrivas ned under vissa förutbestämda omständigheter.
Den nya fonden SEB Hybrid Capital Bond Fund, som lanserades våren 2023, förvaltas av vårt förvaltningsbolag SEB Investment Management. Fonden kommer huvudsakligen att investera i hybridkapital som kallas Contingent Convertible bonds (CoCos). Dessa benämns även Additional Tier 1 (AT1) bonds.
Dessa är räntebärande värdepapper som främst emitteras av europeiska banker. I mindre utsträckning köper fonden även andra typer av hybridkapital från företag utanför finansbranchen. Fonden strävar efter att generera en riskfri avkastning på minst +2,5 % på lång sikt.
Fondförvaltarna Örjan Pettersson och Marek Ozana berättar mera om fonden.
Varför startar ni en fond som investerae i AT1-obligationer?
Investeringar i AT1-obligationer har länge varit efterfrågade bland våra kunder, som ser att denna tillgångsklass kan vara en bra investeringsmöjlighet. Fonden erbjuder en bred och diversifierad exponering mot AT1-marknaden, och fondförvaltarna väljer de starkaste bankerna från olika regioner. Fonden ska kombinera attraktiva räntor med säkerheten som starka emittenter medför.
Är det lämpligt att lansera fonden nu, med tanke på den senaste tidens turbulens på AT1-obligationsmarknaden?
Att investera i en aktivt förvaltad fond innebär att fondförvaltarna använder sig av noggrann analys när de väljer ut de instrument/banker som fonden ska investera i. Vi ser detta som ett sätt att minska de risker som är förknippade med AT1-obligationer i banker som kan uppleva liknande problem som de som nyligen har setts på marknaden.
Den nuvarande oron på finansmarknaderna klargör de risker som finns och gör det lättare att bedöma kreditvärdigheten. Samtidigt har värderingarna blivit mer attraktiva. Vi ser goda möjligheter inom segmentet för räntebärande värdepapper just nu, inte minst i produkter med högre risknivåer som därmed har potential att generera högre avkastning.
Det bör också betonas att fonden bidrar till den finansiella stabiliteten genom att stödja bankernas kapitalförsörjning.
Vilka företag tänker ni investera i?
Det som utmärker bolagen vi investerar i är att de är vad vi kallar ”National champions”, det vill säga det är bolag med mycket stark finansiell ställning som i många fall också anses systemviktiga
Vilka är riskerna med AT1-obligationer?
En av de risker som är förknippade med denna typ av värdepapper är s.k. "coupon cancellation", dvs. att emittenterna kan besluta att inte betala den aktuella kupongen. I en kritisk situation har företagen dessutom möjlighet att omvandla skuldebreven till aktier eller minska deras värde (trigger level risk).
Hybridkapital är ett räntebärande värdepapper som inte har någon förfallodag, men emittenten kan köpa tillbaka obligationen efter en viss tid. Osäkerhet beträffande värdepapperens faktiska förfallodag är också en riskfaktor ("call extension risk").
Riskerna med AT1-obligationer illustreras tydligt av fallet med den schweiziska storbanken Credit Suisse. Efter en snabb process togs banken över av konkurrenten UBS och värdet av de AT1-obligationer som Credit Suisse hade emitterade reducerades till noll. Eftersom AT1-obligationer är ett relativt nytt instrument och dylika fall är sällsynta, är instrumentets öde inte alltid klart ("okänd risk"). I det här fallet förlorade innehavare av AT1-obligationer hela sitt kapital, medan aktieägarna fick tillbaka en del. Det är viktigt att investerare i AT1-obligationer förstår riskerna och inte bara lockas av den attraktiva räntan ("avkastnings-/värderisk").
Historiskt sett har dylika händelser varit mycket sällsynta. Företagen är måna om att bibehålla marknadens förtroende för dem, och förtroendet skulle drabbas hårt om de skulle ställa in sina kupongbetalningar. Det har förekommit endast ett fåtal fall av konvertering eller nedskrivningar sedan tillgångsklassen infördes 2009, vilket kan tillskrivas företagens starka finansiella ställning.
Det är dock viktigt att komma ihåg att risker finns, och det är det som gör att avkastningspotentialen är högre.
Andra populära räntefonder, som också har en högre risk och potential än traditionella ränteplaceringar, är de så kallade High Yield-fonderna. Hybridkapital- och High Yield-fonder har något olika egenskaper, vad är det som skiljer dem åt?
Företag i High Yield-segmentet har per definition en svagare finansiell ställning och utfärdar ofta obligationer eftersom de behöver låna för att kunna bedriva sin verksamhet. De är därför mer beroende av sina kortsiktiga vinster för att uppfylla sina skyldigheter gentemot investerarna.
Högre risk tvingar dem att betala högre räntor till investerarna. På sätt och vis befinner sig hybridkapitalemittenterna, med starka balansräkningar, i motsatt läge. Till skillnad från andra obligationer emitterar banker CoCos inte för att de behöver låna utan för att det är ett kostnadseffektivt sätt att stärka sin kapitalbas.
När det gäller volatilitet, dvs. hur mycket värdepapperens svänger prismässigt, kan dock segmentet hybridkapital röra sig mer än high yield, även om den underliggande kreditrisken i allmänhet är lägre än för high yield.
Se vår video: Introduktion till SEB Hybrid Capital Bond Fund
I den här fonden kan man enbert investera genom SEB:s kundansvariga placeringsexperter inom Private Wealth Management & Family Office. På så sätt kan vi säkerställa kundens kunskapsnivå om investeringsmöjligheterna i ifrågavarande fond.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondandelar och andra finansiella instrument kan både stiga och falla i värde och det är inte säkert att du får tillbaka investerat kapital.
Bekanta dig med fondens faktablad och prospekt.
SEB Hybrid Capital Bond Fund, faktablad
SEB Hybrid Capital Bond Fund, prospekt